Högutbildade lettiska kvinnor dominerar i uppbyggnaden av Lettlands civilsamhälle

Högutbildade kvinnor med lettiskt medborgarskap och med förebilder aktiva inom landets civilsamhälle utgör majoriteten av frivilligorganisationernas kärnaktivister i Lettland idag. Dessa kvinnor vet hur man organiserar aktivism av olika slag, de förstår den politiska situationen i landet och de gavs positivt stöd från sitt personliga nätverk inför sitt första engagemang i en icke-kommunistisk organisation. Det visar en avhandling av Tove Lindén vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Engagemang inom ett samhälles frivilligorganisationer uppfattas av många demokratiska stater i Väst som en av hörnpelarna för en fungerande demokrati. Lettland deklarerade redan för sjutton år sedan sin intention att bygga upp en väst-liknande demokrati. Trots en inledande hög aktivitetsnivå inom det civila samhället i samband med frigörelsekampen från Sovjetunion finner vi idag ett mycket lågt engagemang inom landets frivilligorganisationer. “Om vi vill uppmuntra fler av Lettlands invånare att engagera sig inom det civila samhället för att stärka landets demokratiska system, är det viktigt att förstå vilka de redan existerande kärnaktivisterna är och vad det är som gör dem till aktivister”, säger Tove Lindén. Även om forskare har undersökt frågan tidigare, så har endast en mycket begränsad forskning bedrivits på detta tema i olika post-sovjetiska länder. I sin avhandling introducerar Tove Lindén en unik kartläggning av kärnaktivisterna inom Lettlands frivilligorganisationer, samt jämför deras olika kännetecken med icke aktiva invånare i dagens Lettland. Studien visar att många av de faktorer som visat sig vara viktiga för att förklara aktivism inom det civila samhället i olika länder i Väst också förklarar kärnaktivism i det civila samhället i Lettland. ”Vi finner till exempel att en majoritet av landets kärnaktivister är högutbildade lettiska medborgare, vilka anser att de förstår det politiska systemet och den politiska situationen i Lettland. De har också förmågan att känna empati med andra människor, samt har nätverk med förebilder som även de är aktivister inom det civila samhället och personer som gav dem positivt stöd för sitt beslut att engagera sig i en icke-kommunistisk organisation första gången”, säger Tove Lindén. En annan viktig faktor är kön, men tvärtemot trenden i det civila samhället i olika länder i Väst, dominerar kvinnorna det civila samhället i Lettland. En dominans som förstärks ju längre bort från huvudstaden Riga man kommer. Vidare har vikten av tidigare organisatorisk ledarskapserfarenhet och en hög självupplevd förmåga att organisera aktivism av olika slag för första gången testats och visat samband med kärnaktivism. En annan nyskapande aspekt med denna studie är introduktionen av olika aktivisttyper. Avhandlingens namn: Explaining Civil Society Core Activism in Post-Soviet Latvia. Avhandlingen finns att laddas ned som PDF-fil på http://www.diva-portal.org/su/searchresult.xsql Avhandlingen försvaras den 21 April, 13.00 i rum MB 505, Moas Båge, Södertörns högskola, Stockholm. Opponenten är Docent Lars Johannsen, Statsvetenskapliga institutionen, Århus universitet i Danmark. För ytterligare information Tove Lindén, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholm Universitet, tfn, 08-724 05 00, mobil: 0735-41 50 52, e-mail: tove.linden@sh.se. För bild 08-16 40 90 eller press@su.se.