Hotade språk får nytt liv

Beräkningar visar att ett av världens drygt 6000 språk dör var tionde dag. Nästan utan undantag handlar det om språk som inte har någon officiell ställning och som inte förekommer i skriven form. Genom satsningar på att dokumentera språk som ligger i farozonen har forskare bidragit till att inte bara rädda hotade språk utan även fått se det användas och bidra till utvecklingen av minoritetsspråken och även de samhällen och kulturer de talas i. Ett exempel på detta är Henrik Liljegrens studier av det pakistanska bergsspråket palula som han inom kort presenterar i sin avhandling i lingvistik vid Stockholms universitet.

I nära samverkan med en grupp lokala språkaktivister och lärare i den avsides belägna Chitraldalen, Pakistan har Henrik Liljegren sedan 1998 bedrivit forskning i språket palula. Förutom att dokumentera språkets ljudsystem, ordförråd och grammatik, har gruppen utarbetat ett skriftspråk som baseras på urdu, Pakistans nationella språk, samt ett läromedelspaket som ska användas i modersmålsundervisning från och med hösten. I syfte att synliggöra palula och lansera det "nya" skrivna språket, publicerades för två år sedan en abc-bok och ett häfte med berättelser skrivna av tolv lokala författare.

Sedan 2003 har Naseem Haider, en utbildad modersmålstalare av palula, arbetat på heltid med Henrik Liljegren i forskningsprojektet. För tillfället är han mest involverad i framställningen av läroböcker, men ägnar också en del av sin tid åt att samla och organisera ord på palula i en databas för vad som förhoppningsvis ska bli en ordbok i framtiden.

- Sedan det här projektet startades och palula fick ett skriftspråk har det skett en attitydförändring, säger Naseem Haider. Folk är mer stolta över sitt eget språk än förut. De ser fram emot mer litteratur på palula och möjligheten att lära sig läsa och skriva på det egna språket först.

Pakistan med sin befolkning på mer än 150 miljoner är ett extremt mångspråkigt land. Allt som allt talas 70 olika språk, med allt ifrån 60 miljoner till bara ett par hundra talare. Bara 8% har dock urdu, det språk som man förväntas undervisa på i statliga skolor, som första språk. Även språk som är betydligt större än svenskan används sällan eller aldrig i skrift och än mindre i undervisning. Användningen av andra språk än urdu eller engelska har sällan uppmuntrats eller getts några resurser och själva mångsspråkigheten har ofta upplevts som ett hot mot landets enhet.

- Inte nog med att barn ska börja lära sig läsa och skriva på ett språk som knappt hört när de börjar skolan (urdu eller engelska), säger Henrik Liljegren. Inte så sällan händer det att läraren också talar ett tredje språk och varken behärskar byspråket eller skolspråket fullt ut. Inte konstigt att många hoppar av och aldrig får någon utbildning. Ytterst få ur den här gruppen får därför några framträdande roller i samhället i stort.

Däremot finns det mycket som tyder på att små eller stora grupper, både i Pakistan och i andra delar av världen, som har fått resurser och möjligheter att bedriva undervisning på det egna språket har fått se en tydlig höjning av den generella utbildningsnivån och därmed förbättrade livsvillkor.

Avhandlingens namn: Towards a grammatical description of Palula: An Indo-Aryan language of the Hindukush. Den finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7511.

Ytterligare information
Henrik Liljegren, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, tfn 070-478 80 84, mobil 08-16 12 43, e-mail henrik@ling.su.se.

För bild
08-16 40 90 eller press@su.se.

Frontier Language Institute
Språkinstitutet Frontier Language Institute startades 2003 av en grupp pakistanska akademiker och språkaktivister med Henrik Liljegrens och några andra utländska lingvisters bistånd, för att i viss mån råda bot på den totala frånvaron av forskning, resurser och litteratur på och om de lokala och regionala språken framförallt i norra Pakistan, som med sin bergiga geografi är ett brokigt lapptäcke i språklig mening. I ett område ungefär stort som Götaland talas 20-30 olika språk, ofta begränsade till en eller ett par dalgångar. Från detta område har sedan starten för fem år sedan ett 25-tal studenter, som representerar ett antal av minoritetsspråken (bland dem palula), fått en grundutbildning i lingvistik, transkribering, språklig och kulturell dokumentation, forskningsmetodik och analys. Institutet drivs nu som en provinsbaserad social organisation med representanter från ett antal av språken i regionen i ledarskapet.

- Vi har lagt en speciellt betoning på den praktiska tillämpningen, berättar Henrik Liljegren. Genom hela utbildningen har varje student, eller "trainee" som vi kallar dem, varit personligt handledd och har utfört olika fältprojekt i sin egen hembygd. Bland annat har de gjort inspelningar, beskrivit lokala sedvänjor och transkriberat talat språk.

Bland flera andra satsningar vid Frontier Language Institute, har en fokuserad satsning gjorts på att träna kommittéer från tre språk i att skapa läromedel, administrera läsprojekt och grundläggande pedagogik. Dessa projekt stöds för närvarande av Sida via biståndsorganisationen PMU InterLife.