Inga enkla vägar ut ur brottslighet

Män med tung kriminell bakgrund ställs ofta inför problem när de försöker avsluta sin kriminella bana. En ny avhandling i kriminologi från Stockholms universitet visar att flera faktorer behöver samspela för att en person ska lyckas ta sig ut ur brottslighet.

– Vi vet att personer med kraftig brottsbelastning har svårt att ta sig ut ur brottslighet, trots att de förr eller senare ofta vill sluta. De har helt enkelt inte de sociala, ekonomiska eller materiella resurserna som krävs för att ta sig ur kriminaliteten. De gånger individer i min studie har lyckats lägga av så är det just på grund av att deras vilja att göra det kan krokas fast i någon del av det konventionella samhället, såsom arbete eller studier, säger Christoffer Carlsson på kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Nyligen presenterade Rikspolisstyrelsen sin slutredovisning av regeringsuppdraget om åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. Enligt Christoffer Carlsson visar slutredovisningen att polisen har prioriterat den här gruppen i sitt arbete genom antalet gripanden, domar, vårdinsatser etc. Huruvida arbetet har gett någon effekt på brottsligheten är tveksamt, vilket också noteras i rapporten. Detta stödjs av Christoffer Carlssons avhandling som visar att formella insatser för livsstilskriminella, som fängelsedom eller anstaltsvistelse, sällan tillskrivs positiv betydelse av brottslingarna själva. Snarare är det informella processer som är viktiga. Tidigare forskning, som avhandlingen bygger vidare på, visar att till exempel arbete, äktenskap och militärtjänstgöring är avgörande ”vändpunkter” som får flest att sluta begå brott.

– Människor slutar sällan att begå brott på grund av en enskild händelse, framförallt inte de med tyngre brottsbelastning. Det handlar istället om flera processer inom olika sfärer av livet som krokar i varandra och tillsammans bidrar till en förändring. Det är svårt att peka ut vilka specifika processer det är, eftersom att det kan se olika ut för olika individer. Huvudpoängen är att vi inte bör stirra oss blinda på en enskild del av en människas liv, exempelvis arbete eller relationsbildning, om vi vill förstå kriminellas vägar ut ur brottslighet. Vi behöver se till helheten, säger Christoffer Carlsson.

Avhandlingen visar att även om individens egen vilja att sluta är viktig så behövs sociala och materiella resurser för att kunna genomföra förändringen. Många vill sluta men hindren de ser framför sig upplevs som oerhört svåra att överbrygga. Om man kommer från arbetarklassen, är en tidigare brottsling dömd för grova brott, inte har några besparingar eller arbetslivserfarenhet, svaga band till familj och få vänner som lever lagliga liv är det svårt att ta sig in i det konventionella samhället.

Avhandlingen bygger på intervjuer med brottsbelastade män födda och uppvuxna i Stockholm på fyrtiotalet samt en yngre brottsbelastad grupp män födda i början av sjuttiotalet.

Avhandlingens namn: Continuities and Changes in Criminal Careers. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=de04d30b9bf49a894c7abaedec84?pid=diva2:703878

Avhandlingen är en del av The Stockholm Life Course Project, en studie som sedan 2010 bedrivs vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Mer information om The Stockholm Life Course Project: http://www.criminology.su.se/forskning/forskningsprojekt/the-stockholm-life-course-project

För ytterligare information
Christoffer Carlsson, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08 16 21 51, mobil 0730 65 25 76, e-post christoffer.carlsson@criminology.su.se