Ingen konflikt mellan kulturell identifikation med föräldrars hemländer och Sverige

Unga med utländsk bakgrund som identifierar sig med föräldrarnas kultur är mer benägna att känna sig integrerade i den svenska majoritetskulturen. Det visar en ny studie i sociologi, som har undersökt unga med iransk respektive ex-jugoslavisk bakgrund.

– Det finns ingen konflikt mellan att identifiera sig med sina föräldrars hemländer och Sverige. Snarare finns en svag tendens till att ju starkare identifikation du har med dina föräldrars hemland, desto starkare identifikation har du också med Sverige, säger Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet och medförfattare till studien.

Multikulturalism som fenomen har kritiserats starkt, inte minst på senare tid i den politiska debatten. Även klassisk assimilationsteori och en del nyare forskning menar att det finns en konflikt eller trade-off mellan att ha kvar sin ursprungskultur och att integrera sig i majoritetskulturen. Denna studie visar dock tydligt att det inte finns någon sådan trade-off. Man behöver inte välja identitet, utan kan ha kvar båda två.

Studien visar också att sämre socio-ekonomiska förutsättningar som exempelvis sämre jobb eller lägre inkomst, gör att unga tappar sin kulturella identitet både vad gäller ursprungs- och majoritetskultur. På motsvarande sätt lyckas mer privilegierade unga ha en fot i båda kulturerna. Därför, menar forskarna, kan ekonomisk integration öka integrationen i såväl den svenska som i minoritetskulturen.

– En konsekvens av våra resultat är att vi inte behöver vara så stressade kring frågan om vilken eller vilka kulturella identiteter människor har. Det finns ju andra integrationsfrågor som är viktiga trots allt, som arbete och lika möjlighet till högre utbildning, säger Jens Rydgren.

I studien jämförs två stora befolkningsgrupper med personer födda 1990 boende i Sverige. En grupp består av personer med två föräldrar födda i Iran, och en grupp med två föräldrar födda i före detta Jugoslavien. Studien är baserad på en enkätundersökning där samtliga individer ur den förstnämnda gruppen och ett slumpmässigt urval av 50 procent ur den sistnämnda gruppen ingår. Detta kombinerat med registerdata med information om exempelvis bostadsort och skolresultat. Svarsfrekvensen är drygt 50 procent och individerna i undersökningen är spridda över Sverige.

Anledningen till att just Iran och före detta Jugoslavien undersöks är att de är stora grupper i Sverige, som kan sägas representera en hel del erfarenheter som personer med utländsk bakgrund kan tänkas ha. Forskarna bakom studien understryker samtidigt att dessa grupper inte hör till de mest missgynnade, och att grupper som har det sämre kan ha andra erfarenheter.

Mer om forskningen
Studien ”The Acculturation in Sweden of Adolescents of Iranian and Yugoslavian Origin” är en del av forskningsprojektet Lifeincon. Studien är författad av Martin Hällsten, Christofer Edling och Jens Rydgren.

Läs artikeln i SAGE Journals

För ytterligare information
Jens Rydgren, professor i sociologi, Sociologiska institutionen, tfn: 08-16 34 04, e-post: jens.rydgren@sociology.su.se