Konservativa byggherrar bromsar teknikutveckling

- Byggherrarna är konservativa och ofta med rätta. De bygger ju hus som ska stå i hundra år, säger Jonas R Bylund, aktuell med en avhandling om att tillämpa miljöteknik i Hammarby Sjöstad vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet. I och med idén om det Gröna folkhemmet i mitten av 1990-talet ska en stor del av den ekologiska omställningen av Sverige ske med hjälp av miljöteknik. Det Lokala investeringsprogrammet (LIP) var tänkt att bistå kommunerna med 6,2 miljarder kronor - förutsatt att de satsade på nya och okonventionella lösningar. Hammarby Sjöstad var en stadsdel i Stockholm som fick 200 miljoner kronor i programmet. Men trots bidragen var det inte så enkelt att intressera byggherrar och andra aktörer för innovativa lösningar menar kulturgeografen Jonas R Bylund. - Lösningen på frågan är inte att göra en lista på alla möjliga "motstånd" riktat mot den planerade teknikimplementeringen, utan att lära av hur aktörerna faktiskt tar sig an dessa motstånd. Det är problematiskt att skapa recept för sådana projekt. Förändring är normalfallet i samhället och specifika beräkningsbara rutiner är inte nödvändigtvis bestående över någon längre tid. Planering och policyimplementering handlar till vardags mer om problemlösning i realtid än om att följa ett strikt ramverk av formaliserade lösningar och kalendertid. Enligt Jonas R Bylund innebär projekt av det här slaget snarare att skapa ett temporärt laboratorium och samtidigt att försöka få ner graden av experimenterande så mycket som möjligt. Jonas R Bylund jämför det med matlagning: - Du har ett recept och ditt kök, och ofta stöter du ändå på saker som inte nämns i receptet. Du kan laga maträtten om och om igen tills du har rutin på hur du hanterar det som brukar gå snett - å andra sidan känns maträtten inte särskilt "innovativ" eller nyskapande. För policyimplementering gäller i princip samma sak - bara att det är väldigt mycket mer komplext. Det är bara i undantagsfall som de kan helt luta sig tillbaka på sin rutin när det gäller frågor kring ekologisk hållbarhet. Detta leder i sin tur till konflikt, då det finns etiska och praktiska förbehåll mot att experimentera för mycket med människor och miljö. Jonas R Bylunds undersökning har bland annat lett till en omvärdering av hur samhällsvetenskapen bör se på policy och program generellt. - Snarast som en kunskapspraxis väldigt lik den vi forskare själva håller på med. I fallet med Stockholms LIP och Hammarby Sjöstad, så fanns det en klar inbyggd motsättning mellan kravet på nyskapande hos de lokala aktörerna och de ytterst snäva ramarna för denna "forskning" - i praktiken handlar miljöteknikimplementering mer om forskning och utveckling än "plug-and-play". Avhandlingens titel: Planning, Projects, Practice: A Human Geography of the Stockholm Local Investment Programme in Hammarby Sjöstad Disputationen äger rum den 9 juni kl 10.15 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 8 A. Ytterligare information: Jonas R Bylund, Kulturgeografiska institutionen, tfn 08-16 48 46, 073-217 16 17, e-post jonas.bylund@humangeo.su.se