Kunglighet som en magisk pusselbit i en rationell värld

När kungen under en direktsänd TV-gala lägger sin tygservett på huvudet inleder det en händelsekedja som avslutas med att tygservetten förs in i Livrustkammarens magasin som ett kungligt kulturarv. Det är ett av otaliga exempel etnologen Mattias Frihammar vid Stockholms universitet ger i sin avhandling där nutida kunglighet beskrivs som en social konstruktion som upprätthålls av vanliga människors handlingar och tankar. Vad gör människor med kunglighet - och vad gör kunglighet med människor är centrala frågeställningar i studien som redovisas vid disputation den 11 juni.

Nutida kunglighet är ett spännande socialt fenomen eftersom den utmanar överenskomna demokratiska principer. I avhandlingen närmar sig Mattias Frihammar monarkin som ett gigantiskt skådespel, där rollen som kunglig är lättast att spela eftersom det hänger på övriga aktörer att göra den kungliga statusen trovärdig.

- Människor idag vet att de kungliga är som alla andra, men agerar ändå som om de inte är det. Detta sker i det stora, likväl som i det lilla, säger Mattias Frihammar.

Under offentliga evenemang som till exempel nationaldagsfirandet på Skansen och Victoriadagen i Borgholm på Öland laddas de kungliga kropparna genom att placeras i centrum och längst fram. Påbjudna tilltal som ”Ers majestät” skapar en attraktiv mystik, genom att kontrastera mot ett vardagligt tilltalssätt. När nationaldagen firas, firas också kungligheten. Och när kronprinsessans födelsedag firas, firas också nationen som hon representerar.

Media är en viktig aktör. Genom sin uppmärksamhet bidrar de till skapa de kungliga personerna som ett självklart centrum. Samma princip av att skilja ut enskildheter sker också i människors vardagsliv. När människor sparar föremål som de förknippar med kunglighet, fylls samtidigt den kungliga rollen med mening. Ett exempel i avhandlingen är en kvinna som sparar en handduk som nuvarande kung använt och förvarar den i ett vitrinskåp i sitt hem. Andra exempel är en cigarett som förvaras i en silverdosa, eller kungliga tackkort som ligger inlåsta i bankfack.
Mattias Frihammar visar hur den kungliga karisman går i linje med sen-modernitetens sätt att tänka och vara.

- Människor gör kungligheten till en magisk pusselbit i en för övrigt rationell värld. Genom att agera som om de kungliga är extraordinära, upplevs de också som det. Den attraktiva kungliga mystiken framträder i mötet mellan föreställningar om kunglig vanlighet och kungliga ovanlighet. Genom minnen av historiska kungar och relationer till nuvarande och kommande kungliga personer skapas en kollektiv odödlighet, säger Mattias Frihammar.

Men kungligheten gör också något med människorna, enligt Mattias Frihammar. När de agerar på ett sätt som visar att de accepterar att det finns en kunglig överhöghet rättfärdigas ojämlikhet och sociala skillnader genom ett distanserat och humoristiskt förhållningssätt.

- Genom kungligheterna upprättar människor en individuell och kollektiv historia och i den processen etableras tydliga sociala kategorier och hierarkier. Den kungliga mystiken ligger inte i de kungliga kropparna, utan i att alla runtomkring ageras som om magin verkligen fanns, avslutar Mattias Frihammar.

Disputationen äger rum den 11 juni 2010 kl 13.00 i sal G, Arrheniuslaboratorierna, Stockholms universitet

Avhandlingens namn
Ur svenska hjärtans djup. Reproduktion av samtida monarki. Bokförlag: Carlsson

Ytterligare information
Mattias Frihammar, Etnologiska avdelningen ERG, Stockholms universitet, 0731-566 244, 08-674 71 56, mattias.frihammar@etnologi.su.se.

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
www.su.se