Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Kyssen avslöjar typen av våldtäktsman

En för offret okänd våldtäktsman som varken har försökt kyssa offret eller har druckit alkohol innan brottet, men har visat tecken på att kontrollera offret, är sannolikt en serievåldtäktsman, det visar en ny doktorsavhandling vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Forskaren Jelena Corovic har studerat fall av våldtäkter som begåtts av okända förövare och undersökt hur information om gärningsmännens brottsbeteende vid den första våldtäkten kan användas för att skilja mellan engångsförövare och serieförövare. Studien visar också hur man kan dra slutsatser om andra typer av kännetecken hos gärningsmännen som kan vara användbara för polisen i utredningar.

Våldtäktsfall med okänd förövare är bland den svåraste typen av brott för polisen att lösa just för att det inte finns en tydlig koppling mellan offer och förövare. I dessa typer av brott behöver polisen använda sig av alternativa metoder, såsom gärningsmannaprofilering. Information om förövarens beteende kring utförandet av brottet används för att dra slutsatser om typen av förövare som kan tänkas ligga bakom brottet, för att kunna fokusera utredningen och reducera antalet misstänkta.

Studien visar att vid utförandet av brottet är serievåldtäktsmän generellt sett mer kriminellt sofistikerade än engångsvåldtäktsmän, genom att de till exempel oftare använder ett vapen för att hota offret, använder en hand för att kväva offrets skrik, stjäl offrets tillhörigheter (t.ex. en plånbok eller mobil), och oftare lyckas fullborda våldtäkten. Men de två typerna av förövare skiljer sig inte åt i de sexuella handlingarna som utförs eller typen av fysiskt våld som används. Engångsvåldtäktsmännen hade dock i större utsträckning druckit alkohol innan de begick brottet och de tenderade oftare att kyssa offret än serievåldtäktsmännen.

– En okänd gärningsman som varken har försökt kyssa offret eller druckit alkohol innan brottet, men visat tecken på att kontrollera offret under våldtäkten, till exempel genom att hota med ett vapen eller tysta offret genom att lägga en hand över dennes mun, är sannolikt en serievåldtäktsman, säger Jelena Corovic.

Vidare är avsaknaden av påtvingade kyssar under brottet och alkoholkonsumtion tillsammans viktiga indikatorer på att den okände gärningsmannen vid tiden för våldtäkten hade ett tidigare brottsregister med flera lagföringar. Därför kan dessa typer av brottsbeteenden vara viktiga att ta hänsyn till eftersom de kan vara behjälpliga i våldtäktsutredningar. Dessa kunskaper bör vara av relevans för utredare eftersom de kan användas för att dra slutsatsen om det är sannolikt att den okände gärningsmannen kan tänkas ligga bakom flera sexualbrott, men också i utredningssyfte att man bör söka i lagföringsregister bland misstänkta som har dömts för flera brott.

– Att förekomsten eller avsaknaden av påtvingade kyssar under en våldtäkt med okänd förövare är en sådan viktig indikator och kan användas för att dra bättre slutsatser om typen av förövare, har inte tidigare visats i någon studie, säger Jelena Corovic.

Jelena Corovic har tidigare studerat vid John Jay College of Criminal Justice i New York där hon erhöll en kandidat- och masterexamen i forensisk psykologi februari 2006. Under 2005 arbetade hon även i ett amerikanskt forskningsprojekt i samarbete med FBI, där fall angående serievåldtäktsmän och seriemördare inlånades från FBI för att användas i forskningen samt öka kunskaper som kan vara till hjälp i utredningsarbeten. Dessa fall utgjorde även basen för hennes masteruppsats vilken undersökte beteendekonsistens hos seriemördare utifrån brottsplatskaraktäristika.

För ytterligare information
Jelena Corovic vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-163958, e-post jelena.corovic@psychology.su.se

Ämnen

Kategorier


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.