Mobbning på arbetsplatsen kopplas till användning av antidepressiva läkemedel

Att bli mobbad på jobbet gör inte bara människor olyckliga för stunden – det kan också leda till behov av medicinsk behandling för psykisk ohälsa. En ny studie från Stockholms universitet visar att anställda som utsätts för mobbning på arbetsplatsen löper större risk att påbörja behandling med psykofarmaka, särskilt antidepressiva läkemedel, inom så kort tid som två år.

– Vi vet sedan tidigare att mobbning på arbetsplatsen är kopplat till självrapporterade psykiska symtom, men våra resultat visar att det alltså också är kopplat till ett ökat behov av medicinsk behandling för dessa, säger Rebecka Holmgren, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Studien, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Epidemiology and Psychiatric Sciences, tillför ett av de starkaste vetenskapliga underlagen hittills för att mobbning på arbetsplatsen kan spela en roll i utvecklingen av vanliga psykiska sjukdomar.

Ett utbrett problem

Mobbning på arbetsplatsen – definierad som upprepad och långvarig exponering för negativa sociala handlingar där det råder en maktobalans – uppskattas drabba cirka 7–9 procent av arbetskraften i Sverige. Tidigare studier har kopplat mobbning till försämrad psykisk hälsa, sjukfrånvaro och till och med suicidalt beteende. Men huruvida mobbning faktiskt orsakar psykisk ohälsa har hittills varit oklart.

Forskarna analyserade data från 25 309 anställda i Sverige och Danmark, baserat på två långvariga kohortstudier: Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH) och Work Environment and Health in Denmark Survey (WEHD). Enkätsvar som samlades in mellan 2012 och 2018 kopplades till nationella register över inköp av psykofarmaka. Studien inkluderade enbart anställda som vid studiens start inte var utsatta för mobbning på arbetsplatsen och som inte använde psykofarmaka.

Mobbning följdes av läkemedelsanvändning

1 490 av deltagarna (5,9 procent) uppgav att de hade börjat uppleva mobbning på arbetsplatsen. Under de följande två åren var dessa personer mer benägna än sina icke-mobbade kollegor att påbörja behandling med psykofarmaka.

Sambandet försvagades något när forskarna tog hänsyn till faktorer som ålder, kön, tidigare depressiva symtom och andra psykosociala arbetsförhållanden – men det försvann inte. När forskarna specifikt analyserade användning av antidepressiva läkemedel var kopplingen ännu tydligare.

Studien visade också att ju oftare individer utsattes för mobbning, desto högre var risken att de började använda psykofarmaka.

– Det som stack ut för oss var hur tydliga sambanden var, även i en relativt frisk arbetande befolkning vid studiens start. Dessutom är det inte alla som upplever psykisk ohälsa som får eller söker medicinsk behandling, vilket innebär att våra resultat möjligen underskattar den verkliga effekten av mobbning på psykisk hälsa, säger Rebecka Holmgren och fortsätter:

– Samtidigt förskrivs psykofarmaka för en rad olika tillstånd, varav vissa inte är psykiska sjukdomar, vilket betyder att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

Mobbning på arbetsplatsen – en folkhälsofråga

Enligt forskarna är detta den första studien som visar att debut av mobbning på arbetsplatsen kan bidra till psykiska tillstånd som är så allvarliga att de kräver medicinsk behandling.

Att skapa tryggare och mer respektfulla arbetsmiljöer kan vara ett kraftfullt verktyg för att skydda arbetstagares psykiska hälsa.

– Annan forskning visar att riskfaktorer för mobbning främst är organisatoriska. Så insatser som tydliga riktlinjer, stödjande ledarskap och strukturerade arbetsprocesser är sannolikt avgörande för att minska mobbning, säger Rebecka Holmgren.

Läs studien

Studien "Onset of exposure to workplace bullying and incident treatment with psychotropic medication – an emulated target trial with 25 309 Swedish and Danish employees" är publicerad i tidskriften Epidemiology and Psychiatric Sciences (Cambridge University Press).

Kontakt

Rebecka Holmgren, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. E-post: rebecka.holmgren@su.se

Utöver Rebecka Holmgren har följande forskare bidragit till studien: Jeppe Karl Sørensen, Reiner Rugulies, Louise Dalsager och Ida E. H. Madsen från The National Research Centre for the Working Environment, Danmark; Tianwei Xu, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet; samt Linda L. Magnusson Hanson, docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.