Män med utländskt klingande namn som söker jobb får betydligt färre svar på sina ansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn. Och det är både manliga och kvinnliga rekryterare som diskriminerar dem, fast i olika yrkesgrupper. Det visar en ny avhandling från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
I dag arbetar fler vita män och fler icke-vita kvinnor och män i äldreomsorgen än tidigare. Samtidigt lever förväntningarna på den ”riktiga” omsorgsarbetaren som en vit kvinna kvar. En ny avhandling från Stockholms universitet visar att såväl maskulinitet som icke-vithet kan utgöra grunder till problem i mötet med de äldre omsorgsmottagarna, men att god organisation och flexibilitet underlättar.
Trots att personer som flytt till Sverige som tonåringar oftare drabbas av psykisk ohälsa och missbruksproblem än svenskar söker de psykiatrisk hjälp senare och mer sällan. Det betyder att unga flyktingar inte får vård i tid, och oftare hamnar inom slutenvården eller tvångsvårdas än unga svenskar
Varför beslutar sig människor för att resa genom Sahara och över Medelhavet mot en osäker framtid i Europa? Och hur vet de hur de ska ta sig fram? Att samla information och kunskap om smugglare, rutter och tillfälliga jobb är det viktigaste för dem som vågar allt för hoppet om ett liv i säkerhet och trygghet.
Under de senaste årtiondena har brasilianska regeringar fört ett ”krig mot droger” och med hjälp av polisen försökt ”rensa upp” i Rio de Janeiros fattigaste områden - favelorna. En ny avhandling ger en unik inblick i hur det är att vara ung i en miljö som allt mer har militariserats.
Sjö- och handelsmän från olika delar av världen kom till den svenska kolonin S:t Barthélemy för att bli svenska medborgare. Med sig förde de in nya idéer om medborgarskap och politiska rättigheter. Det visar en ny avhandling från Historiska institutionen vid Stockholms universitet.
Den 17 mars hölls första träffen inom Teknikvägen. Det är ett mentorskapsprogram för nyanlända ingenjörer som drivs av Korta vägen vid Stockholms universitet och Sveriges Ingenjörer.
Idéhistorikern Thord Silverbark och litteraturvetaren Stephan Larsen, båda verksamma som forskare vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, tittar bakåt i historien för att spåra rasismens tidiga rötter. Hur har synen på ”den andre” uttryckts och gestaltats under olika tidsepoker och vilka paralleller kan man dra till dagens rasistiska föreställningar?
En rad forskare vid Stockholms universitet studerar normer, konstruktioner och erfarenheter kopplat till genus, kön och sexualitet. Här är några av dem. Stockholms universitet arrangerar seminariet ”Aktuell forskning om genus- och sexualitetsnormer” på Stockholm Pride den 30 juli i samarbete med Stockholms universitets studentkår.
Flyktingar i Sverige diskriminerades under kalla kriget. Särskilt ryska flyktingar fick betydligt mer begränsade uppehållstillstånd än andra. En ny avhandling i historia vid Stockholms universitet visar på en tät relation mellan säkerhetspolitik och flyktingpolitik. En relation som också påverkades av etniska fördomar och svenska byråkraters åsikter om moral och skötsamhet.
I maj för ett år sedan blev Husby nyhetsstoff i hela världen. Brinnande bilar och stenkastande ungdomar diskuterades i media, i politiska sammanhang och runt köksborden. Medierna fokuserade intensivt på det som hände. Men hur såg de som bor i Husby på händelserna? Fick de komma till tals och i så fall hur? Nu kommer den första sammanfattningen från ett stort forskningsprojekt om Husby.
Bilden av svenskhet undersöks och ifrågasätts i den nya boken Blond och blåögd: Vithet, svenskhet och visuell kultur, skriven av konstvetarna Jeff Werner och Tomas Björk vid Stockholms universitet.
Stockholms universitet har nått en förlikning med de två studenter som via Diskrimineringsombudsmannen stämt universitetet på skadestånd med anledning av repressalie.
Hur ser stereotyperna om den invandrartäta förorten ut när de handlar om svenska tjejer och killar? Hur påverkas normen när majoriteten är i minoritet? Etnologen Maria Bäckman har träffat gymnasieungdomar i en miljonprogramsförort till Stockholm och studerat hur deras vardag i och utanför skolan präglas av mer eller mindre uttalade föreställningar om kön, klass och etnicitet.
Antidiskrimineringsarbetet i framtiden: Vilka konsekvenser kan förslaget till ny diskrimineringslag komma att få för arbetet med likabehandlingsfrågor vid högskolorna? Förändras förutsättningarna för antidiskrimineringsarbetet genom den nya diskrimineringslagen? Kommer den nya lagen att förändra hanteringen av likabehandlingsärenden?
Svenskarnas attityder mot invandring påverkar var invandrarna väljer att bo. Invandrare med eftergymnasial utbildning har lägre löner om de bor i kommuner där attityderna är negativa.
Vad styr när arbetsgivare väljer vem de vill rekrytera? I sin avhandling vid Stockholms universitet visar etnologen Angela Nilsson att tankestilar i organisationer, det vill säga normer, regleringar och rutiner, fungerar som gränsvakter i urvalet av sökande.