Pressmeddelande -
Pressinbjudan: Svensk-rysk havsexpedition till Arktis för att studera tinande permafrost och växthusgaser
Upptining av permafrost och kollapsande metanhydrater från de sibirisk-arktiska kusthaven kan trigga ökande utsläpp av klimatuppvärmande gaser. I höst ska expeditionen ISSS-2020 ombord på fartyget Akademik Keldysh studera en av de största utmaningarna inom klimatforskningen. Den 10 september arrangeras en digital pressträff om expeditionen.
Inom ramen för The International Siberian Shelf Study (ISSS) har ryska och svenska forskare i 15 års tid samarbetat kring studier av klimatförändringar i Arktis. Genom åren har flera expeditioner gjorts till Arktis på ryska och svenska fartyg. Årets expedition, ISSS-2020, sker ombord på ryska vetenskapsakademins forskningsfartyg Akademik Keldysh som lämnar hamn i Archangelsk 26 september för att under sex veckor bedriva forskning främst i östsibiriska arktiska oceanen. Ombord finns tolv forskare från Stockholms universitet under ledning av Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för miljövetenskap och Bolincentret för klimatforskning.
En av de största osäkerheterna kring klimatuppvärmningen är hur ”naturliga” utsläpp av växthusgaser som metan, koldioxid och lustgas (N2O) kommer att öka från Arktis tinande permafrost och kollapsande metanhydrater i havsbotten norr om Sibirien.
– Klimatuppvärmningen leder till att permafrosten och metanhydraterna, dessa ”sovande jättar” i det globala kolkretsloppet, väcks till liv och att utsläppen av bland annat den starka växthusgasen metan inte längre fortsätter linjärt utan passerar en slags tröskel, eller tipping point, och ökar kraftigt, säger Örjan Gustafsson som är svensk forskningsledare ombord på Akademik Keldysh för ISSS-2020.
– Ökade utsläpp av växthusgaser från permafrost/metanhydrater minskar i motsvarande grad mängden växthusgaser som kan tillåtas släppas ut från vårt samhälle innan vi passerar de klimatmål som är uppsatta för att undvika storskaliga klimatkonsekvenser, säger Birgit Wild som är biträdande ledare för expeditionsgruppen från Stockholms universitet.
Birgit Wild är även ledare för den svensk-ryska grupp som kommer att studera lustgas (N2O). Det är en stark växthusgas som hittills endast har studerats knapphändigt i Arktis, där den nu misstänks släppas fri från vissa permafrostsystem.
Expeditionen ISSS-2020har ett tiotal forskningsprogram. Det gemensamma syftet är att öka kunskapen kring hur dessa stora men svårtillgängliga system är uppbyggda och fungerar så att vi kan närma oss vetenskapliga välgrundade förutsägelser av hur dess ”naturliga” växthusgasutsläpp kommer att öka under kommande decennier.
Digital pressträff 10 september
Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet bjuder in till en digital pressträff den 10 september om expeditionen ISSS-2020-, dess vetenskapliga frågeställningar och tekniska genomförande.
Tid: 10 september 8:30-9:00 med tillfälle till enskilda intervjuer efteråt
Medverkande: Forskningsledarna Örjan Gustafsson och Birgit Wild samt Bolincentrets föreståndare Nina Kirchner.
För Zoomlänk till pressträffen och önskemål om enskilda intervjuer med Örjan Gustafsson eller Birgit Wild, mejla bolin@su.se.
Mer information och möjligheter att följa expeditionen:
Information om expeditionen, inklusive blogginlägg och filmer från fartyget: https://www.aces.su.se/research/projects/the-isss-2020-arctic-ocean-expedition/
Twitter: @ISSSarctic2020
Instagram: @arcticexpedition.isss2020
Facebook: https://www.facebook.com/ISSSarctic2020
Relevanta foton och filmer finns tillgängliga.
Kontakt
Örjan Gustafsson, professor Telefon: 070-3247317E-post: orjan.gustafsson@aces.su.se
Birgit Wild, biträdande lektor Telefon: 076-5610002E-post: birgit.wild@aces.su.se
Båda är verksamma vid Institutionen för miljövetenskap och Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.
Under expeditionen (för vidareförmedling och direktkontakt med fartyget):
Henry Holmstrand: 073-6961037 eller henry.holmstrand@aces.su.se
Forskningsfartyget r/v Akademik Keldysh drivs av Havsforskningsinstitutet P.P. Shirshov (Ryska vetenskapsakademin). Fartyget är nyss tillbaka efter tre månader utanför Antarktis. Fartyget är känt bland annat för att ha använts vid undervattensscenerna i filmen Titanic samt när Ryssland placerade sin flagga på havsbotten vid Nordpolen.
