Gå direkt till innehåll

Kategorier: sjöar och hav

  • Forskare vid Tarfala forskningsstation på den närbelägna Storglaciären. Foto: Johanna Dahlkvist

    Rekordstor minskning av svenska glaciärer

    De fyra svenska referensglaciärerna fortsätter att krympa. Resultaten av de årliga mätningarna av glaciärernas massbalans visar att Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären har minskat rejält. Det rör sig om de största minskningarna sedan de systematiska mätningarna påbörjades.

  • Kebnekaises sydtopp. Foto: Florian Vacek

    Kraftig avsmältning på Kebnekaises sydtopp

    Toppglaciären på Kebnekaises sydtopp fortsätter att krympa. Den årliga höjdmätningen i slutet av sommaren visar att Sydtoppen – Sveriges före detta högsta punkt – nu är 3,3 meter lägre än förra året och även 6,9 meter lägre än Kebnekaises nordtopp.

  • Regn avdunstar från Amazonas molnskogar i Peru. Molnskogar eller dimskog är en typ av biotop i bergsregnskogar i tropiskt- eller subtropiskt klimat. Foto: Álvaro Bueno/Mostphotos

    Risken för global vattenbrist är större än man tidigare trott visar ny forskning

    Att trygga vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Forskning vid Stockholms universitet presenterar nu en ny metod för att beräkna risken för vattenbrist globalt. Studien visar att risken kan vara större än man tidigare trott, eftersom förutsättningarna i de områden där vatten avdunstar och blir regn är avgörande för hur vattnets naturliga cykel fungerar.

  • Foto: Ekaterina Krasnikova/Mostphotos

    Sommar 2024 – experter vid Stockholms universitet

    Är du journalist och letar efter någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från alkoholkonsumtion under sommaren till algblomning i Östersjön.

  • Foto: Serrnovik/Mostphotos

    EU-valet: experter vid Stockholms universitet

    Behöver du en expert inför valet till Europaparlamentet? Stockholms universitet har sammanställt en lista på forskare som kan svara på frågor om bl a EU:s institutioner, svenskt och europeiskt valdeltagande, populistpartier och högerextrema partier, nationell och regional identitet, fransk-tyska relationer, opinionsundersökningar, Europarätt samt klimat-, jordbruks- och Östersjöfrågor i EU.

  • Forskare undersöker tinande permafrost på Kurunghakh Island, Lena Delta, Sibirien (2016). Foto: Justine Ramage.

    Permafrostområden skiftar från kolsänka till kolkälla när klimatet förändras

    En omfattande studie om kolbalansen i det nordliga permafrostområdet har avslöjat betydande förändringar under påverkan av klimatförändringar. Studien visar att områden som tidigare varit en nettosänka nu är en nettokälla av kol. Tillsammans med forskarkollegor beskriver Justine Ramage och Gustaf Hugelius från Stockholms universitet dynamiken i växthusgasutsläpp i detta kritiska ekosystem.

  • Foto: Serrnovik/Mostphotos.

    EU-valet 2024 – experter vid Stockholms universitet

    Är du journalist och behöver en expert inför valet till Europaparlamentet 9 juni? Här har Stockholms universitet sammanställt en lista på forskare som kan svara på frågor om europapolitik, EU:s konstruktion och administration, internationell handel, opinionsundersökningar m.m.

  • Risken för att spiggen tar över minskar om det finns gott om rovfisk i närområdet. Foto: Ulf Bergström

    Grannsamverkan bland kustens rovfiskar kan bromsa spiggvågen

    Det pågår ett regimskifte längs Östersjökusten. Ekosystemen i allt fler grunda vikar som tidigare dominerats av gädda och abborre domineras nu av storspiggen. Ny forskning visar att risken för att spiggen tar över minskar om det finns gott om rovfisk i närområdet som kan hjälpa det lokala fiskbeståndet att stå emot trycket från spiggen. Att säl och skarv ökar hjälper i stället spiggen att ta över

  • Marcelo Ketzer ska påbörja provtagningen från en sedimentkärna. Foto: Christian Stranne

    Omfattande metangasläckage från Östersjöns djupaste bottnar

    Under en forskningsexpedition ledd av Linnéuniversitetet och Stockholms universitet till de djupaste delarna av Östersjön i Landsortsdjupet upptäckte forskare nyligen ett område med omfattande utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan från bottensedimenten.

  • Södra huset vid Stockholms universitet, Campus Frescati. Foto: Per Larsson

    Sommar 2023 – Experter vid Stockholms universitet

    Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.

  • Med hjälp av ny DNA-teknik har forskare vid Stockholms universitet undersökt maginnehållet hos mikroskopiska djurplankton (här en hinnkräfta av släktet Evadne) och upptäckt att upp till 70 % av deras föda består av cyanobakterier. Foto: A Novotny.

    Algblomning spelar en nyckelroll för Östersjöns fiskbestånd

    Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.

  • Med denna typ av vattenprovtagare har forskarna tagit prover på olika djup i Atacama-graven i Stilla havet. Foto: Anni Glud.

    PCB funnet på 8 000 meters djup i Stilla havet

    Forskare har hittat miljögiftet PCB i bottenprover på 8 000 meters djup i Stilla havet. Medan organiskt kol bryts ner anrikas i stället långlivat PCB i havsdjupet. Ny studie från Stockholms universitet.

  • Blåstång på Östersjöns botten. Foto: Alf Norkko/Helsingfors universitet

    Metanutsläpp motverkar koldioxidupptag i Östersjöns blåstångskogar

    Blåstångskogarna i Östersjön avger betydande mängder metan, vilket till viss del kan motverka algernas upptag av koldioxid från atmosfären. Detta framgår av en ny studie från Askölaboratoriet, där forskarna mätt flödet av växthusgaser mellan ytvatten och atmosfären under lång tid.

  • Bra skydd av marina reservat borde vara prioriterat i klimatarbetet. Foto: Vitalii Sokol/Mostphotos

    Marina naturreservat kan ha avgörande betydelse i klimatarbetet

    Att skydda områden till havs kan avsevärt begränsa utsläppen av växthusgaser och bidra till nödvändig klimatanpassning, enligt en ny stor analys som publiceras i tidskriften One Earth. Marina naturreservat kan förbättra upptaget av koldioxid, främja kustskyddet, den biologiska mångfalden, reproduktionsförmågan hos marina organismer och öka fiskares fångst och inkomster. marina reservat

  • Mätning av Kebnekaises sydtopp den 9 september 2022. Foto: Tarfala forskningsstation

    Kebnekaises sydtopp fortsatt lägre än nordtoppen

    Årets toppmätning bekräftar att Kebnekaises sydtopp fortsatt är lägre än nordtoppen. I motsats till vad som rapporterats om extrema minskningar av glaciärer i Alperna personal från forskningsstationen, som i år besteg sydtoppen istället för att besöka den med helikopter.

  • Metan passerar förbi det skyddande mikrobiella filtret då mängden metan plötsligt ökar i sedimenten på grund av global uppvärmning och smältande metanhydrat. Illustration: Christian Stranne

    Frigjort metan kan passera förbi naturens skyddande filter

    Varmare hav kan leda till att stora mängder metan frigörs från havsbottnarna, vilket kan förstärka klimatuppvärmningen. I en ny studie från Stockholms universitet utvecklas en metod för att förstå mikroorganismers roll vid ökande utsläpp av metan från havsbottnar.

  • En ny spricka i Petermanns flytande tunga observerades under Odens expedition 2019. Sprickor kan med tiden växa tvärs över hela istungan, och medföra att stora isberg bryts av eller till och med att istungan bryts upp. Foto: Martin Jakobsson

    Svårare än väntat för glaciärer att återhämta sig från klimatuppvärmningen

    Istungor är flytande förlängningar av glaciärer. Om Grönlands näst största flytande istunga bryts upp kan den sannolikt inte återhämta sig om inte jordens framtida klimat blir avsevärt kallare. Detta är resultaten av en ny studie, publicerad i Nature Communications. Inkluderar videomaterial anpassat till medieanvändning.

Visa mer