Sämre språkförmåga och självreglering hos ekonomiskt utsatta förskolebarn

Låg socioekonomisk status är en riskfaktor för barns utveckling av språket och viktiga förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning. Det visar en stor undersökning bland över 400 svenska förskolebarn.

Hittills har kunskapen varit begränsad när det gäller hur faktorer som kön och socioekonomisk bakgrund eventuellt påverkar utvecklingen av språkliga och så kallade exekutiva funktioner, som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning, hos svenska barn. Dessa samband, som påvisats i internationella studier, är nu klarlagda även i Sverige. Föräldrarnas utbildningsnivå visade sig inverka både på barnens ordförståelse, grammatisk förmåga, och exekutiva funktioner.

– Skillnaderna märks redan i 4 ­- 6-årsåldern. Vi tar det för självklart att barn som börjar skolan har förmåga att lyssna uppmärksamt och vänta på sin tur. Men så är det inte för alla barn. Om man kommer från en svagare socioekonomisk bakgrund är man i riskzonen att ligga efter jämnåriga redan från skolstart. Det säger Signe Tonér som har lagt fram sin avhandling i lingvistik.

Specifika insatser gav inga resultat

En av avhandlingens delstudier var utformad för att ta reda på om två olika pedagogiska metoder skulle kunna stötta barns utveckling och lärande inom de aktuella områdena. De 28 förskoleavdelningar som deltog lottades, antingen till något av de två pedagogiska arbetssätten eller till kontrollgrupp i en så kallad randomiserad kontrollerad studie.

Under en sexveckorsperiod fick barnen antingen jobba i grupp kring ett tema eller öva matematik på Ipads och göra uppmärksamhetsstärkande övningar. Språk, uppmärksamhet, arbetsminne och ytterligare förmågor mättes före och efter sexveckorsperioden, och jämfördes med barnen i kontrollgruppen som deltog i förskolans vanliga undervisning.

– De metoderna vi ville utvärdera visade sig inte ge bättre resultat än kontrollgruppen. Vi vet inte varför. Kanske var försöksperioden för kort för att arbetssätten skulle kunna visa resultat. Kanske jobbar förskolan redan så pass bra att de metoder som introducerades av forskarna inte ledde till större framsteg än den vanliga undervisningen, säger Signe Tonér.

Nya arbetssätt krävs för att möta behoven

Signe Tonér konstaterar att det finns ett stort behov av mer forskning för att identifiera arbetssätt som kan stötta barn som riskerar svårigheter när det gäller språk och exekutiva funktioner. Inte minst för att flera studier har visat hur viktiga förmågorna är för skolgång, arbetsliv och livskvalitet.

– Vi har visat att det går att göra en randomiserad kontrollerad studie i förskolan. I framtiden kan vi bygga vidare på den här studien för att ta reda på huruvida förskolan kan lyckas med sitt så kallade kompensatoriska uppdrag eller ej, som innebär att jämna ut skillnader mellan barnen som beror på hemmiljön.

– Det är behjärtansvärt att skriva in alla barn på förskola från tre års ålder, som en utredning nyligen föreslagit. Men då behöver man se över resurserna till förskolor i utsatta områden som har lägre andel behöriga förskollärare. Och hitta nya vägar för förskolan att jämna ut skillnader som riskerar att få långtgående konsekvenser längre fram i livet.

Länk till avhandlingen Language and executive functions in Swedish preschoolers: http://su.diva-portal.org/smas...

Kontakt: 

Signe Tonér, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 

Telefon: 070-392 98 76, e-post: signe.toner@ling.su.se