Svenskfödda vuxna med utländsk bakgrund drabbades oproportionerligt hårt av pandemin

Vuxna med invandrarbakgrund, det vill säga både utrikesfödda och deras inrikes födda barn, hade betydligt högre förekomst av svår covid-19, jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Det visar en ny studie från forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. En nyckelstrategi för att förbättra beredskapen inför framtida pandemier är att ta itu med sociala ojämlikheter, enligt forskarteamet.

Även om det är väl dokumenterat att första generationens invandrare drabbades oproportionerligt hårt under pandemin, saknas det kunskap om deras barn. I synnerhet är kunskaperna bristfälliga när det gäller personer som är födda utomlands men kom till Sverige som barn. I Sverige utgör personer med en eller två utrikesfödda föräldrar omkring 13 procent av befolkningen, vilket innebär att denna grupp är viktig för att förstå långsiktiga ojämlikheter i folkhälsa.

Den nya studien från Stockholms universitet visar att vuxna som är födda utomlands och som kom till Sverige som barn, liksom svenskfödda personer med utrikesfödda föräldrar, drabbades hårdare av covid-19-pandemin än personer födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar.

Studien är en av de första i Europa som undersöker sjukhusvård, intensivvårdsbehandling och dödlighet till följd av Covid-19 infektion hos vuxna med olika migrationsbakgrund under Coronapandemin.

– Det är välkänt att invandrare som kom till Sverige som vuxna drabbades hårt av pandemin. Men vår studie visar att även de som kom till Sverige som barn och personer födda i Sverige med inrikes födda föräldrar drabbades i liknande omfattning, säger Agneta Cederström, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, och studiens förstaförfattare.

Högre covid-19-sjuklighet och dödlighet bland personer med utländsk bakgrund

Studien visade att risken var särskilt stor hos personer med rötter i länder i den Globala södern, såsom Afrika, Latinamerika, Karibien och Oceanien – oavsett om de var födda utomlands eller i Sverige.

Vid justering för socioekonomiska faktorer – levnadsvillkor och underliggande hälsobesvär – minskade endast delvis riskerna i dessa grupper.

– Detta är några av de faktorer vi kan beakta med registerdata, men det finns annan relevant information som inte kunde undersökas i den aktuella studien. Till exempel kan människor med osäkra anställningsvillkor eller ett yrke som inte tillåter distansarbete ha svårare att följa rekommendationer kring minskad smittspridning säger Sol P. Juárez, universitetslektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet. Hon är projektledare för ett forskningsprojekt som handlar om att förklara covid-19-dödlighet bland invandrare i Sverige.

Konsekvenser för framtida folkhälsoplanering

Bristande språkkunskaper eller kännedom om det svenska sjukvårdsystemet – exempelvis hur man går tillväga för att testa sig vid misstänkt smitta lyfts ofta fram som andra förklaringar till att pandemin slog hårdare mot utrikesfödda. Men dessa faktorer gäller i mindre utsträckning för personer som kom till Sverige som barn eller är födda och uppvuxna här. Ändå drabbades personer med utländsk bakgrund nästan lika hårt som deras utrikesfödda föräldrar.

– Många av de faktorer som gjorde vuxna utrikesfödda mer sårbara – såsom arbete inom vårdrelaterade yrken, osäkra anställningsförhållanden och lägre vaccinationsgrad – återfinns också bland svenskfödda med utländsk bakgrund. När vi förbereder oss för framtida pandemier är det avgörande att utforma förebyggande åtgärder som når grupper med en förhöjd risk att drabbas hårdare av smittsamma sjukdomar, säger Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, och medförfattare till studien.

Forskarteamet betonar att arbetet med att minska sociala ojämlikheter är en nyckelstrategi för att förbättra beredskapen inför framtida pandemier.

Nästan 8 miljoner personer ingick i studien

Med hjälp av svenska befolkningsregister följde forskarna nästan 8 miljoner vuxna från december 2019 till juni 2021. Personerna kategoriserades utifrån invandrargeneration: Första generationen: födda utomlands som kom till Sverige som vuxna; 1,5-generationen: födda utomlands och kom till Sverige som barn; Andra generationen: födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar; 2,5-generationen: födda i Sverige med en utrikesfödd förälder.

– Det är mycket viktigt att klargöra att termen ”invandrargeneration” är en teknisk term som ofta används i forskning. Vi använder den enbart för att bättre förstå ojämlikhetsprocesser med rötter i migration. Termen bör inte användas utanför detta sammanhang, eftersom den oavsiktligt kan dela upp eller stigmatisera individer som har samma rättigheter och ska ha samma möjligheter som alla andra, säger Sol P. Juárez, universitetslektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

Kontakt
Agneta Cederström, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap
E-post: agneta.cederstrom@su.se

Fakta
Artikeln COVID-19 outcomes by immigrant generation in Sweden: a national cohort population-based study publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Public Health:

Studien ingår i forskningsprojektet Förklaringar till överdödlighet i COVID-19 bland invandrare i Sverige, som leds av Sol P. Juárez, universitetslektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet:

Författarna till studien är: Agneta Cederström, Mikael Rostila och Sol P. Juárez, samtliga vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.