Vetenskaplig sanning styrs av allianser och nätverk

Vad är det som egentligen händer inom livsmedelsområdet när kropp och teknologi möts? Vem är det som definierar sanningen och är en sanning alltid en sanning? I avhandlingen ”Nyttiga bakterier och sjuka djur” behandlar ekonomhistorikern Lena Molin begreppet riskkonstruktion på livsmedelsområdet där hon bland annat visar hur kroppen sätter gränser för teknikens möjligheter. Centralt i Lena Molins avhandling är begreppet ”technoscience” som förklarar hur forskarnätverk, platsberoende, risk och upproriska kroppar hänger samman med varandra. Med utgångspunkt i vetenskapssociologen Bruno Latours och feministen och vetenskapsteoretikern Donna Haraways teorier och arbeten renodlar hon ”technoscience”-begreppet i syfte att förklara hur vetenskap, teknik och organisation hänger ihop. - Naturen är något som är skapat artificiellt, men är samtidigt något eget, det vill säga biologin sätter gränser, säger Molin. Det illustrerar tydligt den inneboende komplexitet som finns i produktionssystemen och vår natur. Ett bevis, enligt Molin, på sanningens förmåga att förändras över tiden härstammar från Danmark där den dåvarande chefen för Slagteriernas forskningsinstitut fälldes för ärekränkning av den danska grisen 1978.Tillsammans med sin fru, mikrobiologen, uppmärksammade de oroande muskelförändringar i det danska grisköttet, liksom ökad förekomst av bland annat salmonellabakterier och spridning av fodergifter och antibiotikaresistens. Kopplingen mellan den negativa utvecklingen hos djuren och det storskaliga industriella jordbruket, resulterade i en pressdebatt och sedermera ett åtal av den högt uppsatte chefen. Det dåvarande kollegiet tog avstånd från hans kritik, vilket är den raka motsatsen till diskussionerna idag. Idag är riskerna erkända och diskuteras öppet. Även i Sverige finns det exempel på hur information och tid kan förändra vad som är den rådande sanningen, enligt Lena Molin. - Här i landet lyckades en ensam lantbrukskonsulent att på egen hand stoppa utfodringen med kadavermjöl, vilket gav svenskt jordbruk en konkurrenskraftig position när galna kosjukan svepte över Europa, säger hon. Genom att förmedla bakgrundsinformation till journalisterna blev frågan uppmärksammat, debatterad och senare även föremål för juridisk behandling då förbudet mot kadavermjölet lagfästes 1986. Då, vid sitt propagerande, höll lantbrukskonsulenten på att förlora jobbet. Nu är det svenska jordbruksetablissemanget stolta över att vi är en föregångare inom området. Lena Molin anser att de båda fallen inte enbart visar att vad som räknas som en vetenskaplig sanning beror på tid, plats och nätverksstyrka. - De visar också hur ett effektivt industriellt produktionssystem faller samman när kroppen sätter gränser, säger hon För ytterligare information, kontakta: Lena Molin, doktorand, Institutionen för ekonomisk historia, Stockholms universitet, mobil 070-483 20 49 Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 16 39 53