Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Mångstämmigt berättande – musikens roll i Günter Grass prosa

    När Günter Grass som tysk författare och nobelpristagare kritiserade Israels politik mot Iran framstod han som en mycket polariserande röst i debatten. I sin dikt, ”Was gesagt werden muss”, ifrågasatte han starkt Israels agerande liksom Tysklands förhållningssätt i Mellanöstern. I en ny avhandling i tyska har Beate Schirrmacher studerat musikens roll i författarens prosa.

  • Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa

    Olof Palmes Sverige åtnjöt internationell respekt för sin solidariska hållning gentemot världens svaga och utsatta. Men när säkerhetstänkandet fick bestämma vädjade Östeuropas frihetstörstande medborgare förgäves om stöd, det visar en ny avhandlings vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

  • Ett extra år i skolan förlängde livet

    En ny studie av forskare vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa och Institutet för social forskning visar att individer som gått i nioårig grundskola kan förväntas leva längre än de som gick i den äldre, kortare, folkskolan.

  • Stockholms universitets utbildningar i företagsekonomi får utmärkt betyg i Högskoleverkets granskning

    Idag onsdag den 16 maj offentliggjorde Högskoleverket sin granskning av utbildningar i företagsekonomi vid landets lärosäten. Stockholms universitets utbildningar i företagsekonomi får i granskningen ett utmärkt betyg. Masterprogrammet i finansiell ekonomi (Banking and Finance) har tilldelats omdömet mycket hög kvalitet och de övriga fyra utbildningarna har tilldelats omdömet hög kvalitet.

  • Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten

    Sverige är ett av få länder där de flesta människor tycker att de i hög grad kan lita på andra personer. Men tilliten skiljer sig mellan åldrarna. Unga är mer misstänksamma än personer i medelåldern. Det visar avhandlingen ”Kommer tid kommer tillit?” som lagts fram vid Stockholms universitet.

  • Kärnkraftverkets poetik

    1965 beställdes det första fullskaliga kärnkraftverket i Sverige. Efterkrigstiden var en tid där man blickade framåt. Man beskrev det som att man levde i en ny tid: atomåldern. Vad var det man byggde under dessa år? Var det ny arkitektur man producerade, ett nytt landskap eller i själva verket ett kulturarv? En ny avhandling från Stockholms universitet närskådar kärnkraften och kärnkraftverken.

  • Internationella brottmålsdomstolar – ingen arena för politisk propaganda

    Internationella brottmålsdomstolar ska fokusera på individuell skuld. De kan bidra till att teckna en konflikts historia men denna strävan ska inte styra domstolarnas beslut. Vidare är det viktigt att dessa rättegångar genomförs skyndsamt. Försenad rättvisa riskerar lätt att bli utebliven rättvisa. Det hävdar Mark Klamberg i en ny avhandling i internationell straffprocessrätt.

  • Språkverktyg kan hantera otydligheter i journaler

    En god hälsovård förutsätter snabb tillgång av korrekt information. Ju bättre underlag läkare har för sina diagnoser och beslut om åtgärder desto bättre kan vården bli. En nyligen framlagd avhandling av Sumithra Velupillai vid Institutionen för data- och systemvetenskap, ska bidra till att ge sjukvården bättre verktyg när det gäller informationsåtkomst och beslut av vårdinsatser.

  • Så blandar vi språk i skrift

    Talare har i alla tider blandat språk både muntligt och skriftligt. I en ny antologi har forskaren Carla Jonsson vid Stockholms universitet, tillsammans med brittiske forskaren Mark Sebba, amerikanska forskaren Shahrzad Mahootian, samt andra forskarkollegor samlat olika exempel på hur människor genom historien blandat språk i skrift genom så kallad kodväxling.

  • Strindbergskonferens om queer, ekologi och nutid

    Den amerikanska teaterregissören Robert Wilson uppförde 1998 en epokgörande iscensättning av ”Ett drömspel” på Stockholms stadsteater. Lördag 2 juni kommer han till Stockholms universitet för att tala på den internationella konferensen ”The Strindberg Legacy/Arvet efter Strindberg” vars föreläsningar är öppna för allmänheten.

  • Stockholms universitets hedersdoktorer 2012

    Stockholms universitets hedersdoktorer. Bland hedersdoktorerna finns bland andra Katherine Freese, en av världens mest kända astropartikelfysiker, och kartografen Lars Granath. Juridiska området: Annette Kur och David B. Wilkins utsetts. Humaniora: Marjatta Hietala och Milton Núñez. Naturvetenskap: förutom Freese och Granath Ray Dixon och Isabella Raffi utsedda. Samhällsvetenskap Keith Banting.

Visa mer