Forskare som kan kommentera Nobelpriset i litteratur 2026
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i litteratur 2026.
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i litteratur 2026.
Vad är en sommarfobi? Vilka är sommarlovets största utmaningar? Och så får du koll på vilka ämnen som ingår i din solkräm? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter av sommar och semester.
De filmvetenskapliga och teatervetenskapliga forskningsområdena vid Stockholms universitet tilldelas 40 miljoner kronor av Anders Sandrews stiftelse. Den första delen kommer att finansiera doktorandtjänster i de två ämnena.
Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i litteratur 2024.
Här är några forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera dagens Nobelpris i litteratur.
För drygt ett år sedan avled den amerikanska författaren och Nobelpristagaren Toni Morrison. Alice Sundman, Stockholms universitet, är bland de första att göra en djupdykning i Morrisons efterlämnade manuskript. Hennes avhandling belyser hur Morrisons litterära platser blir mångfacetterade meningsskapande delar av texten, både som de framställs i romanerna och som de vuxit fram i skrivprocessen.
Daniel Pedersen, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, finns tillgänglig för kommentarer om Nobelpriset i litteratur till Peter Handke.
För 500 år sedan användes ordet ”brun” för det vi i dag kallar ”lila”. Och ”röd” användes även för dagens ”rosa”. I en ny avhandling från Stockholms universitet förklarar Susanne Vejdemo hur, varför och hur fort vi byter ut ord i svenskan.
Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket i Etiopien, fängslas och torteras för sina dikter. På en polisstation i Addis Abeba korsar hans väg de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Ett halvår efter att journalisterna frigivits skriver cellgrannen: ”I am coming to Sweden”. Möt Caalaa i ett samtal om exil med Martin Schibbye och litteraturforskaren Daniel Pedersen.
Vattenförvaltningen i Sibou, Kenya och Engaruka, Tanzania är ett privilegium nästan enbart förbehållet män. Strikta patriarkala normer reglerar kontrollen av vattnet och utesluter i praktiken kvinnor från förvaltningen av bevattningssystemen, visar en avhandling i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.
Starka sociala normer är den främsta anledningen till att vi pendlar till jobbet varje dag, trots att ny teknik möjliggör distansarbete. Samtidigt gör den nya tekniken att vi förväntas vara tillgängliga även efter arbetstid vilket skapar en gränslös arbetsvardag, visar en avhandling från Stockholms universitet. Resultatet är att vi arbetar mer än tidigare, men utan att få mer betalt.
De senaste åren har en rad små nystartade företag gett sig i kast med en uppgift som får många etablerade företag att tveka. Med kontor i Indien och i Sverige utvecklar dessa företag komplexa IT-tjänster med 600 mil mellan kontoren. Hur skapas en känsla av närhet över avstånd i en global ekonomi? Det studeras i en ny avhandling vid Stockholms universitet.