Jobbkvaliteten har ökat markant i Sverige de senaste 50 åren, men samtidigt har stressen i arbetslivet skjutit i höjden. Det visar sociologen Edvin Syk i sin doktorsavhandling vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Vad är det senaste inom AI-teknologi och hälsa? Hur påverkas vi av partiklar och gifter i miljön? Hur hänger ojämlikhet och ohälsa ihop? Och hur har olika behandlingsmetoder sett ut genom historien? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter inom området hälsa och ohälsa. Inför Världshälsodagen den 7 april publicerar vi därför en expertlista med ett urval.
En ny befolkningsstudie ger en unik inblick i gruppen som söker könsbekräftande vård i Sverige. Den visar att transpersoner är en socioekonomiskt utsatt grupp och att 2020 hade 0,07 % av Sveriges befolkning fått en könsdysforidiagnos, medan 0,03 % hade genomfört ett juridiskt könsbyte.
Personer ur arbetarklassen är sällsynta i riksdagen. En ny studie i tidskriften American Political Science Review undersöker när i karriären arbetarna fallet bort och visar att bortfallet inte kan förklaras av kompetens, ambitioner eller väljarstöd.
Det byggs färre flerfamiljshus i områden där kommunpolitiker bor, visar ny forskning från Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Behöver du en expert inför valet till Europaparlamentet? Stockholms universitet har sammanställt en lista på forskare som kan svara på frågor om bl a EU:s institutioner, svenskt och europeiskt valdeltagande, populistpartier och högerextrema partier, nationell och regional identitet, fransk-tyska relationer, opinionsundersökningar, Europarätt samt klimat-, jordbruks- och Östersjöfrågor i EU.
Gör klimatet till ett skolämne, satsa på höghastighetståg och gör kollektivtrafiken mer pålitlig, jämlik och billigare. Det är 3 av 22 förslag från Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet. ”Om vi kan enas, borde även våra folkvalda kunna göra det” skriver rådet i ett gemensamt uttalande.
Sedan i mars har 60 slumpvis utvalda personer från hela landet medverkat i Sveriges första
Ny forskning från Stockholms universitet visar att personer med hög inkomst generellt har fler barn. Mönstret är särskilt tydligt för män och har blivit starkare över tid: ju mer pengar, desto fler barn. Men efter fyra barn vänder det.
Karina Shyrokykh vid nstitutionen för ekonomisk historia och internationella relationer kan kommentera Nobels fredspris 2022.
Yrke som enskild faktor har inte inneburit en högre risk att dö i covid-19 i Sverige. Däremot var risken högre för äldre som levt ihop med personer som inte kunnat arbeta hemifrån. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet som analyserat data från pandemins första år.
Bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet förklarar inte varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Det är slutsatsen av en studie från Stockholms universitet, som analyserat mixade par, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda.
Utlandsfödda som fått svenskt medborgarskap migrerar i större utsträckning vidare till ett tredje land än utlandsfödda som inte blivit svenska medborgare. Däremot är sannolikheten lägre att den som blivit svensk medborgare återvandrar till sitt födelseland. Det visar en ny avhandling i sociologisk demografi vid Stockholms universitet.
