Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Trängd vetenskapssvenska används i praktiken

    Allt fler vetenskapliga texter från svenska universitet skrivs på engelska. Men det betyder inte att vetenskapssvenskan i allmänhet för en tynande tillvaro. Det visar Linus Salö i en ny avhandling från Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet.

  • Mål för genetisk variation i Östersjön uppfylls inte

    Genetisk variation, som utgör grunden för alla arters långsiktiga överlevnad, åsidosätts i marina skyddade områden i Östersjön. Det visar en ny tvärvetenskaplig studie som genomförts av forskare vid Stockholms universitet och Luleå tekniska universitet. Forskarna har granskat vad internationella överenskommelser säger om genetisk mångfald och hur detta sedan omsätts i praktiken.

  • Förändring i gödselhantering hot mot snokar

    I flera tusen år har snokar lagt sina ägg i gödselstackar och komposter. De gör så för att hålla äggen varma. Genom att utnyttja dessa platser har snoken kunnat bre ut sig längre norrut än någon annan äggläggande orm i världen. Nu gör förändringar i gödselhantering och nedläggning av bondgårdar att snokarnas äggläggningsplatser minskar.

  • Mörk materia innehåller inte vissa axion-lika partiklar

    Forskare från Stockholms universitet har kommit ett litet steg närmare förståelsen av mörk materia. Observationer kan utesluta vissa så kallade axion-liknande partiklar i sökandet efter vad mörk materia består av. Artikeln publiceras nu i Physical Review Letters.

  • Motsägelsefulla uppfattningar om ensamkommande flyktingbarn och deras trovärdighet

    Lagstiftande politiker och handläggare vid Migrationsverket framhåller gärna barns rättigheter när det gäller asylpolitik och beslut i ensamkommande barns ärenden. Men i praktiken kan gränsdragningen vara otydlig och inkonsekvent. Det visar Daniel Hedlund i en unik avhandling om migrationspolitikens inbyggda urvalsprocesser.

  • Sveriges yngste Ph.D. vill förstå vanliga människors räknande

    Stefan Buijsman, Sveriges yngsta doktor, har endast 20 år gammal disputerat i matematisk filosofi vid Stockholms universitet. Hans avhandling handlar om vår syn på matematiken: till exempel om den till sin natur är verklig eller en historia vi enats om, en fråga som länge debatterats av filosofer.

  • Koppar förklarar uppkomsten av atmosfäriskt syre

    En ny studie bevisar att ökningen av atmosfäriskt syre verkligen skedde för 2,4 - 2,1 miljarder år sedan. Studien visar också att biologiskt användande av koppar blev framträdande först efter det så kallade "Great Oxidation Event". En internationell forskargrupp har nyligen publicerat studien i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

  • Tinande permafrost snabbar på försurningen av Norra ishavet

    När organiskt material från tinande permafrost frisätts, transporteras ut i de arktiska kusthaven och bryts ner bidrar det till att havsvattnet försuras snabbare än man tidigare trott. Det visar ny forskning från bland annat Stockholms universitet.

  • Nobelpristagare bland 2016 års hedersdoktorer

    Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Däribland finns Mario Vargas Llosa, nobelpristagare i litteratur. Nya hedersdoktorer inom humanvetenskap är även Dmitrij Dobrovoľskij, Marcia Landy, Phillip R. Shaver, Samuel L. Odom och Ellen Hey. Inom naturvetenskap Philip D. Jones och Xiaowei Zhuang.

  • Styrelseledamöters lojalitetsplikt bör regleras i lag – förslag i ny avhandling

    ​Lojalitetsplikten för styrelseledamöter i bolagsstyrelser är inte reglerad i svensk lag. Det kan ha bidragit till de senaste årens företagsskandaler. I en ny avhandling från Stockholms universitet beskriver, analyserar och systematiserar Jessica Östberg rättsläget. Avhandlingen innehåller även förslag på en lagreglering av lojalitetsplikten.

  • Stora variationer i nederbörd och torka under det senaste årtusendet

    En ny artikel i Nature av forskare från bland annat Stockholms universitet visar på betydligt större förändringar i nederbörd och torka under tidigare århundraden än under 1900-talet. Dagens klimatmodeller överskattar ökningen av extremer i nederbörd och torka i samband med det senaste århundradets temperaturökning.

Visa mer