Ett varmare klimat har lett till att växters blomning och flyttfåglars ankomst sker tidigare på året än förut. Nu visar en global studie också att förändringen i tajmingen mellan växter och djur som är beroende av varandra går allt snabbare. Medborgarforskning
Stockholmarnas historiska avloppsutsläpp påverkar inte längre vattenkvaliteten i innerskärgården. Stora mängder övergödande ämnen, främst fosfor, ansamlades under 1900-talet på havsbottnarna nära staden. Därifrån har fosforn läckt tillbaka till vattnet, och bidragit till övergödning, algblomningar och syrebrist. Ny forskning från Stockholms universitet visar att dessa lager nu är borta.
En ny mekanism för reglering av stamceller i tarmen hos bananflugor har hittats av forskare vid Stockholms universitet. Dessutom upptäcktes att ett visst protein kan bromsa tumörers tillväxt i tarmvävnad. Ökad kunskap om dessa mekanismer kan lära oss mer om hur sjukdomar i människans tarm uppstår och bidra till utvecklingen av nya läkemedel för att bota dem. Publiceras i Stem Cell Reports.
Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Däribland finns skådespelaren Stina Ekblad och författaren och journalisten Lena ten Hoopen. Även Nora Berend, Ilga Zagorska, Susan Sandall, Rita Colwell, Roland Beckmann, Sergio Albeverio och Ulrike Lohmann blir hedersdoktorer.
Att öka mängden skog i utvecklingsländer med syfte att motverka klimatförändringarna har inte enbart positiva effekter, visar en ny studie som Stockholms universitet genomfört i södra Etiopien. Det kan också innebära ett hot mot biodiversiteten och alpina växters överlevnad.
En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare från Stockholms universitet. Och det går fort – på en timme är arseniknivån så låg att vattnet inte längre är skadligt för människor att dricka. Studien är publicerad i tidskriften Environmental Pollution.
Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever ett år längre idag än för 25 år sedan. Detta tack vare att halterna av luftföroreningar från vägtrafik, har minskat. Det visar en ny studie publicerad i diskussionsforumet i den vetenskapliga tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics av forskare vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES).
Barns inflytande och delaktighet i skolans fritidshemsverksamhet tas lätt för givet. I själva verket styrs både barnen och personalen på fritidshem till att bli medborgare med vissa önskvärda egenskaper. Det visar en ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap.
Från och med 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det innebär att kommuner och landsting nu är ålagda att förebygga spelproblem och erbjuda stöd och behandling till de 134 000 svenskar som har problem med spelandet. Forskare vid Stockholms universitet har undersökt beredskapen inför det utökade ansvaret och funnit brister.
Hushåll där fler än två generationer bor tillsammans – alltså mor- eller farförälder, förälder och barn – är ovanliga i Sverige. Men en ny studie i sociologi visar att sannolikheten för att föräldrar med svensk bakgrund bor hos sin egen förälder och bor kvar där i flera år, ökar kraftigt efter en separation med barn.
Sjögräsängar med ålgräs i Bohuslän kan lagra uppemot femton gånger mer kol än ålgräsängar i andra hav i Europa. Det beror på att havsbottnarna som sjögräsängarna växer på består av finkornig sand, och att de är lagom porösa. Detta är ännu ett viktigt skäl att skydda sjögräsängar och deras ekosystem, som hotas av övergödning och överfiske.
Det är inte enbart det svenska språket som kan begränsa möjligheterna för elever med utländsk bakgrund att lära matematik. Den segregerade skolan, utanförskap och föräldrar som inte kan stötta med läxorna hämmar också lärandet. Det visar en ny avhandling som kastar ljuset på elevernas egna berättelser.
