Personer som bryter mot gemensamma sociala normer finns överallt omkring oss. Det kan vara personen som pratar för högt på biblioteket eller som inte bär munskydd i kollektivtrafiken under rusningstid. Men hur reagerar den som ser en normbrytare? Det är fokuset i en ny stor internationell studie publicerad i Nature Communications med Kimmo Eriksson vid Stockholms universitet och 107 andra forskare
Efter regeringens besked förra veckan förbereder nu många konsthallar för att återöppna. En av dem är Accelerator på Stockholms universitet, som hållit stängt stora delar av fjolåret. Den 10 mars återöppnar konsthallen med den nya utställningen ”Experimentalfältet”, där åtta samtida konstnärskap experimenterar kring frågor som berör samtidens stora utmaningar.
Forskare vid Centrum för paleogenetik har analyserat världens hittills äldsta kända DNA, från mammutar som levde för upp till 1,2 miljoner år sedan. Analyserna visar att den nordamerikanska Columbiamammuten var en hybrid mellan ullhårig mammut och en tidigare okänd mammutsläkting. Studien, publicerad i Nature, kastar nytt ljus över hastigheten med vilken evolutionära anpassningar sker.
Hur kan konsten utforska framtidsscenarier för nya levnadssätt, relationer till andra arter, jorden och människor emellan? Experimentalfältet etablerades 1816 för att utveckla Sveriges jordbruk, på platsen där Accelerator och Stockholms universitet ligger i dag. I utställningen med samma namn presenteras åtta samtida konstnärskap som experimenterar kring frågor som berör samtidens stora utmaningar
Regalskeppet Kronan förliste och sjönk under slaget vid Öland den 1 juni 1676. En ny studie av de benfragment som bärgats från vraket avslöjar att flera barn, de yngsta möjligen så unga som fyra år, fanns bland de drygt 800 soldater och sjömän som omkom.
Våldsincidenter på de särskilda ungdomshem som drivs av Statens Institutionsstyrelse har ökat under 2000-talet, det kan handla om exempelvis fysiskt, psykiskt eller materiellt våld. I en ny avhandling från Stockholms universitet föreslås åtgärder för att minska våldet, som att utvärdera metoden NPNL som används för att hantera våldsincidenter och att ge personalen mer stöd och hjälp i sitt arbete.
Storskalig produktion av grönsaker och frukt i Spanien med intensiv plastförbrukning i sin växthusindustri tros ha läckt ut mikroplastföroreningar sedan 1970-talet till det omkringliggande Medelhavets sjögräsängar. Det visar en ny studie där forskare har lyckats spåra plastföroreningar sedan 1930–40-talet genom att analysera sjögrässediment.
Utan invandringen från Syrien under de senaste åren skulle befolkningsmängden i 34 svenska kommuner minskat istället för ökat, och landets sammanlagda befolkningsökning varit 36% lägre (2016), visar en ny demografisk undersökning från Stockholms universitet.
Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Microbiology, visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.
Hos heterosexuella par i Sverige sjunker kvinnans inkomst kraftigt efter att paret fått sitt första barn – det är känt sedan tidigare. Nytt för senare generationer är att även mäns inkomst dippar något efter barn, vilket lett till en aning mer jämlika inkomster. Trots denna förändring är ojämlikheten i inkomst efter barn fortfarande stor bland par i Sverige.
Luktförlust är det enskilt tydligaste symptomet på covid-19. Personer som skattar sitt luktsinne till 0–2 på en skala 0–10 är med stor sannolikhet drabbade av covid-19. Det visar en ny stor internationell studie.
17 december beslutade rektor Astrid Söderbergh Widding om en klimatfärdplan för Stockholms universitet med målet att uppnå nollutsläpp av koldioxid till år 2040. Färdplanen är ett resultat av att Stockholms universitet som första svenska lärosäte 2019 undertecknade FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning.
