Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Kebnekaises sydtopp fortsatt lägre än nordtoppen

    Årets toppmätning bekräftar att Kebnekaises sydtopp fortsatt är lägre än nordtoppen. I motsats till vad som rapporterats om extrema minskningar av glaciärer i Alperna personal från forskningsstationen, som i år besteg sydtoppen istället för att besöka den med helikopter.

  • Supergen som styr pollination kartlagd

    Att pollineringen fungerar är viktigt för hela ekosystemet. Nu har forskare löst det över hundraåriga mysteriet med en supergen som medför en effektiv korspollination hos blommor. Det visade sig att supergenen som orsakar längdvariation i hanliga och honliga reproduktionsorgan själv varierar i längd. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Flera avgörande tippningspunkter i jordens klimat kan överskridas över 1,5°C

    Ett flertal avgörande tippningspunkter i jordens klimat riskerar att överskridas om den globala medeltemperaturen ökar med mer än 1,5°C. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholm Resilicen Centre vid Stockholms universitet, publicerad i Science. Den nya analysen visar att Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till under 2°C inte räcker för att undvika farliga klimatförändringar.

  • Pressinbjudan: Tori Wrånes ”BIG WATER” och ”Mother Courage and Her Children”

    Mod, nyfikenhet och irrationalitet som motståndshandling står i fokus för höstens utställningar på Accelerator, Stockholms universitet. Den storskaliga installationen BIG WATER av norska Tori Wrånes utgör konstnärens första solopresentation i Stockholm. Samtidigt visas Mother Courage and Her Children, en utställning där performance, film och ljudverk avlöser varandra.

  • Valet 2022 — vem kan svara på vad?

    Vilken roll spelar känslorna i politiken? Hur förhåller sig ideologier till sakpolitik? Hur beter sig väljarna i olika situationer? Vilken roll spelar medierna i valet? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter på området svensk politik, demokrati, val och politisk historia.

  • Snabbväxande poppel kan frigöra mark för livsmedelsproduktion

    Svenska forskare har utvecklat en ny modell för produktion av textil och biobränsle från snabbväxande poppel. Genom att tillämpa hållbara katalysmetoder på poppel som odlas i nordiskt klimat kan efterfrågan på bomull minska. Därmed blir det möjligt att omvandla stora arealer av jordbruksmark från att producera bomull till att odla livsmedel.

  • Nästan hundra gener har gått förlorade under den ullhåriga mammutens evolution

    En ny studie visar att 87 gener har påverkats av deletioner och korta insertioner under mammutens evolution. Forskarna noterar att deras fynd har konsekvenser för försöken att återuppliva utdöda arter. Studien publicerades idag i tidskriften iScience av forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.

  • Frigjort metan kan passera förbi naturens skyddande filter

    Varmare hav kan leda till att stora mängder metan frigörs från havsbottnarna, vilket kan förstärka klimatuppvärmningen. I en ny studie från Stockholms universitet utvecklas en metod för att förstå mikroorganismers roll vid ökande utsläpp av metan från havsbottnar.

  • Ny internetbaserad metod för att behandla tonårsdepression

    Många tonåringar lider av depressioner som kan leda till svårigheter senare i livet. Kognitiv beteendeterapi på nätet är en vanlig behandling vid depression, men alla blir inte hjälpta och fler tillgängliga alternativ behövs. En ny psykodynamisk terapi via internet står sig väl mot en beprövad internetbaserad KBT vid tonårsdepression. Det visar en studie publicerad i Lancet Digital Health.

  • Videplantor kan rena industritomter från föroreningar

    Många industritomter är förorenade med miljögifter och måste behandlas innan marken kan användas. Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie att videplantor kan rena marken från föroreningar med upp till 80 procent under en tioårsperiod. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Sustainability.

  • Nära hälften födda i slutet av 1800-talet fick aldrig barnbarnsbarn

    Vilka omständigheter påverkar ifall släktlinjer dör ut? I en ny studie från Stockholms universitet har forskarna undersökt befolkningsdata mer än hundra år bakåt i tiden för att ta reda på varför nära hälften av män och kvinnor i Skellefteåregionen födda 1885–1899 aldrig fick några barnbarnsbarn, trots en hög befolkningstillväxt under perioden.

Visa mer