Nyhetsarkiv

  • Kartläggning av malariaparasiters sexliv avslöjar genetiken bakom spridningen av malaria

    För att kunna överföras från människan till myggan måste malariaparasiten gå igenom ett stadium där den bildar hanar och honor. Inuti myggan förenas de som en spermie och ett ägg och skapar en så kallad zygot som genomgår sexuell korsning. En forskargrupp vid Stockholms universitet har, med hjälp av avancerad teknologi, lyckats kartlägga de gener som gör detta möjligt.

  • Ny forskning om jäst kan revolutionera smak på lageröl

    Lager är världens mest konsumerade ölsort trots att variationen i smaker och aromer är starkt begränsad. Anledningen är att jäststammarna som används för att brygga lager är genetiskt nästan identiska. Forskare vid Stockholms universitet och University of Santiago i Chile har nu på genetisk väg utvecklat jäststammar som kan bidra till nya smaker och aromer.

  • Global uppvärmning ökar koldioxidutsläpp – men bara vid tillräckligt regn

    Den globala uppvärmningen kan påskynda koldioxidutsläppen från ekosystem – men bara om det är tillräckligt med nederbörd, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet. Forskningen belyser vattnets avgörande roll för hur mycket koldioxid som släpps ut från ekosystem.

  • Kartläggning av malaria i levern öppnar för effektivare malariabehandling

    När malariaparasiten kommer in i kroppen efter ett bett av en infekterad Anopheles-mygga, måste den infektera och föröka sig i levern för att kunna sprida sig till blodet. Med hjälp av den senaste genforskningsteknologin har forskare vid Stockholms universitet för första gången kartlagt genuttrycket vid malariainfektion i levern vilket öppnar för effektivare läkemedel och vacciner i framtiden.

  • Ny tolkning av runinskrift avslöjar prisnivån på vikingatiden

    En nytolkning av runinskriften i den så kallade Forsaringen ger nya insikter i vikingatidens penningsystem och är den äldsta dokumenterade värdeuppgiften i Norden. Inskriften beskriver hur vikingarna hanterade böter på ett flexibelt och praktiskt sätt. Det visar forskning i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, nyligen publicerad i Scandinavian Economic History Review.

  • Omfattande åtgärder krävs för att rädda floran på havsstrandängar

    Havsstrandängar är viktiga platser för unika djur och växter samt för friluftslivet. En ny studie visar att igenväxning kan ha allvarligare effekter än tidigare förväntat då många specialiserade växtarter som bara finns på havsstrandängar är starkt trängda.

  • Sommar 2024 – experter vid Stockholms universitet

    Är du journalist och letar efter någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från alkoholkonsumtion under sommaren till algblomning i Östersjön.

  • Jämställdheten ökar när par separerar

    En ny studie av demografer vid Stockholms universitet visar att jämställdheten, mätt i fördelningen av VAB inom paret, är högre efter separation än den var när föräldrarna levde tillsammans. Denna tysta revolution på familjeområdet förklaras främst av att barnen bor växelvis.

  • Mer natur vid bostaden minskar risken för antidepressiva läkemedelsuttag

    Att vara omgiven av grönska precis runt hemmet tycks påverka den psykiska hälsan positivt och är förenat med mindre uttag av antidepressiva läkemedel, som till exempel SSRI-preparat. Detta enligt en ny befolkningsbaserad forskningsstudie från Stockholms universitet, ledd av docent Cecilia Stenfors, som är publicerad i tidskriften Landscape and Urban Planning.

  • Stockholm Prize in Criminology delades ut till amerikanska forskare

    Gary LaFree, University of Maryland och Tom R. Tyler, Yale University, fick ta emot The Stockholm Prize in Criminology vid en prisceremoni i Stockholms stadshus. Priset delades ut av H.M. Drottning Silvia under närvaro av bland andra justitieminister Gunnar Strömmer samt en stor publik av svenska och internationella forskare och praktiker inom kriminologi och brottsförebyggande.

  • Gammalt protein nyckel till kylanpassning hos däggdjur

    För 120 miljoner år sedan levde föregångare till nutidens däggdjur. Tack vara dagens genforskningsteknik har det nu blivit möjligt att kartlägga hur olika proteiner var uppbyggda i denna tidiga föregångare till bland annat människan. I en ny studie har forskare vid Stockholms universitet visat hur det så-kallade frikopplingsproteinet UCP1 är nyckeln till att vissa däggdjur kan leva i kallt klimat.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej