Gå direkt till innehåll

Ämnen: Energifrågor

Bild som visar det flimrande svarta hålet AT2022tsd. Illustration av Robert Hurt, Caltech/IPAC

Astronomer upptäcker unikt flimrande svart hål-fenomen

Astronomer från Stockholms universitet har spelat en viktig roll i en banbrytande studie publicerad i tidskriften Nature. Forskningen avslöjar en fängslande upptäckt av en avlägsen explosion som flimrar i optiskt ljus, ett fenomen som tros ha samband med ett litet svart hål i en fjärran galax.

IceCube-anläggningen på Sydpolen med Vintergatan i bakgrunden. Foto: Martin Wolf

Den första neutrinobilden av Vintergatan

För första gången har forskare tagit fram en bild av Vintergatan med hjälp av neutriner, som observerades med teleskopet IceCube i den antarktiska isen. Bilden antyder att den kosmiska strålningen oftare krockar med gas och stoft i Vintergatans centrala delar än vad man tidigare trott. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Science.

Under extraordinära omständigheter fungerar stora astronomiska kroppar som kosmiska förstoringsglas. Dessa förstoringsglas skapar också flera ljusbanor som är synliga på olika ställen på himlen. Illustration: Nikki Arendse

Nyupptäckt kosmiskt förstoringsglas genombrott i utforskande av galaxer

Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.

Mätningar vid stationen Hanimaadhoo på Maldiverna visar att covidpandemins nedstängningar rejält minskade halten av kortlivade nedkylande partiklar i luften medan långlivade växthusgaser knappt påverkades. Foto: Joakim Romson

Minskade utsläpp under pandemin gav ökad klimatuppvärmning

Covidpandemins nedstängningar i södra Asien minskade rejält halten av kortlivade nedkylande partiklar i luften medan halten av långlivade växthusgaser knappt påverkades. Forskarna kunde därmed se hur minskade utsläpp av luftföroreningar ger renare luft men också starkare klimatuppvärmning. Ny forskning från Stockholms universitet.

Mätning av Kebnekaises sydtopp - en del av klimatforskningen vid Stockholms universitet. Foto: Tarfala forskningsstation

Hitta experten: Klimatforskning och klimatkonferensen COP27

Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Stockholms universitet har flera forskare på plats på Förenta nationernas klimatkonferens COP27 i Sharm el-Sheikh i Egypten 6-18 november.

Avverkningsmogna hybridpopplar 26 år efter planteringen i södra Sverige nära Vombsjön. Foto: Almir Karacic

Snabbväxande poppel kan frigöra mark för livsmedelsproduktion

Svenska forskare har utvecklat en ny modell för produktion av textil och biobränsle från snabbväxande poppel. Genom att tillämpa hållbara katalysmetoder på poppel som odlas i nordiskt klimat kan efterfrågan på bomull minska. Därmed blir det möjligt att omvandla stora arealer av jordbruksmark från att producera bomull till att odla livsmedel.

Foto: Henrik Trygg/mediabank.visitstockholm.com

Konferens lyfter akademins roll i övergången till ett hållbart samhälle

Den 1 juni, i samband med 50-årsjubiléet av FN:s första miljökonferens, arrangerar Karolinska Institutet, KTH, Stockholm Environment Institute och Stockholms universitet en endagskonferens. Huvudfokus är hur akademin genom forskning och högre utbildning bidrar till omställningen för en mer hållbar utveckling.

Återvinningen av laddningsbara hydridbatterier kan bli enklare med en ny metod, enligt en ny studie. Laddningsbara batterier finns av olika sorter, stora som små, och metoden är användbar för alla typer av NiMH-batterier. Foto: Paninastock/Mostphotos

Återvinning av batterier förenklas med ny metod

En ny metod för att återvinna gamla batterier kan ge bättre och billigare laddningsbara hydridbatterier (NiMH). Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet.

Professor Dag Noréus och doktor Yang Shen med de nya batterierna. Foto Niklas Björling / Stockholms universitet

Svensk forskning flerdubblar livslängden på laddningsbara NiMH-batterier

Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att flerdubbla livslängden för nickel-metallhydridbatterier. Det innebär att batterierna klarar många gånger fler laddcykler utan att förlora i kapacitet. Metoden gör också att batterierna enkelt kan återställas när de väl börjat slitas ut, till skillnad från andra laddningsbara batterier som måste smältas ner för att återvinnas.

Bild: MostPhotos

Människans bruk av mark påverkar klimatet mycket mer än vad man trott

Skogsbruk och bete har mycket större påverkan på klimatet än vad forskarna tidigare antagit. Det är främst skogarnas förmåga att lagra koldioxid som minskar när människor brukar dem eller låter djur beta i dem, och detta gäller normalt skogsbruk och inte bara avskogning. Det visas i en studie som publiceras i Nature.

Möjligheten till ett uthålligt fiske underlättas om två fiskare som fiskar på samma art även samarbetar med varandra, visar en ny studie. Foto: Andreas Altenburger/Mostphotos

Rätt form av samverkan viktigt för att lösa miljöproblem

Samhällets förmåga att lösa miljöproblem är starkt kopplad till hur olika privata och offentliga aktörer samverkar och hur de nätverk som då skapas ser ut. Det visar en ny studie från Stockholm Resilience Centre som publiceras i tidskriften Science.

Större koldioxidutsläpp från kollapsande permafrost utmed sibirisk-arktiska kusten än vad som tidigare förutspåtts

Större koldioxidutsläpp från kollapsande permafrost utmed sibirisk-arktiska kusten än vad som tidigare förutspåtts

En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.

Lågt förtroende för elhandelsbolagens miljöarbete

Lågt förtroende för elhandelsbolagens miljöarbete

Bristande transparens, låg autenticitet och dåligt rykte. Tre orsaker till varför konsumenter inte upplever elhandelsbolagens miljöarbete som trovärdigt. Detta framkommer i en civilekonomuppsats om konsumenters förtroende för elhandelsbolagens miljöarbete som nyligen lagts fram vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.

Konferens om radioekologisk forskning under 25 år efter Tjernobylolyckan

Forskare från bland annat Stockholms universitet medverkar i en radioekologisk konferens med utgångspunkt från Tjernobylolyckan 1986. Under åren efter Tjernobyl har forskare lärt sig mycket om hur radioaktiva ämnen rör sig i miljön. Miljökonsekvenser efter en kärnkraftverksolycka är i högsta grad aktuellt efter jordbävningen i Japan.

Havsbaserad vindkraft påverkar fiskars beteende

Havsbaserad vindkraft påverkar fiskars beteende

Fisk påverkas av vindkraftsbuller och kan höra det på flera kilometers håll. När vindkraftverk byggs medför det höga ljudnivåer som gör att fiskar på långa avstånd kan påverkas negativt. Då fiskar har olika hörselförmågor drabbas olika arter på olika sätt av ljudet. Det visar en ny doktorsavhandling i zoologi vid Stockholms universitet.

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.