Människans bruk av mark påverkar klimatet mycket mer än vad man trott

Skogsbruk och bete har mycket större påverkan på klimatet än vad forskarna tidigare antagit. Det är främst skogarnas förmåga att lagra koldioxid som minskar när människor brukar dem eller låter djur beta i dem, och detta gäller normalt skogsbruk och inte bara avskogning. Det visas i en studie som publiceras i Nature.

All världens vegetation lagrar stora mängder kol, just nu 450 miljarder ton. På så vis bromsar vegetationen den globala uppvärmningen genom att suga upp växthusgasen koldioxid ur atmosfären. Men om inga människor hade brukat jordens mark hade vegetationen enligt uppskattningar lagrat dubbelt så mycket kol. Nu har forskare studerat hur mycket av den här minskningen som beror på större ingrepp, som när skogar förvandlas till åkermark eller städer och vägar, och hur mycket som beror på mänsklig användning som inte ändrar landytans karaktär, som skogsbruk eller bete.

Förvånande nog visade det sig att avskogning bara orsakar lite mer än hälften av minskningen. Skogsbruk och bete orsakar nästan hälften av världens vegetations minskade lagring av kol.

– Våra resultat visar att konsekvenserna av skogsbruk och bete är mycket större än vad som tidigare antagits. Brukade skogar lagrar ungefär en tredjedel mindre kol än orörda skogar gör, säger Karl-Heinz Erb från det österrikiska Alpen-Adria universitetet, som lett studien.

Upptäckten kan innebära stora konsekvenser för framtidens klimatpolitik och energipolitik, bland annat eftersom den tydligt påvisar sambandet mellan de minskande kollagren i skogarna och användandet av biomassa för att utvinna energi. Precis som koldioxid släpps ut i atmosfären när vi bränner fossil olja eller gas släpps koldioxid ut när vi bränner vegetation som vuxit på jordytan idag. Och även om skogen kan växa upp igen kommer den brukade skogen inte att lagra lika mycket kol som en orörd.

– Detta betyder att det inte går att anta att energi från biomassa inte påverkar klimatet, även om den inte bidrar till avskogningen, säger Karl-Heinz Erb.

Martin Thurner från Stockholms universitet är en av forskarna bakom studien, som använt satellitbilder för att kartlägga jordens skogars lagrade kol.

– Nu kan vi få tillräckligt bra information om hur vegetationen och biomassan ser ut över hela jordklotet, och vi kan också se effekterna av skogsbruk och inte bara av avskogning, säger Martin Thurner.

Att helt sluta med jordbruk och skogsbruk och låta jordens vegetation återgå till sitt naturliga stadium skulle kompensera för ungefär 50 år av dagens utsläpp av koldioxid. Men forskarna föreslår som en mer möjlig väg att återställa brukade skogar till 90 procent av sin naturliga förmåga att lagra kol, som skulle kompensera för sju till tolv år av dagens koldioxidutsläpp.

Läs studien här.

För mer information, kontakta

Martin Thurner, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, martin.thurner@aces.su.se

Stockholms universitets presstjänst, press@su.se. 08-16 40 90