Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Stockholm och Malmö - framgångsexempel för hållbar stadsutveckling

    Ny FN-studie om biologisk mångfald, hälsa och ekonomi i världens växande städer. Den allt snabbare urbaniseringen i världen kommer att få en rad effekter på människors hälsa och utveckling, enligt en ny rapport från FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Stockholm och Malmö är två städer som ligger i framkant i arbetet med en hållbar stadsutveckling.

  • Etisk kompetens för säkrare vård

    Förutsättningarna för att utveckla och tillämpa den etiska kompetensen bland chefer i vården är viktigare än någonsin i en tid med svåra prioriteringar. Det visar avhandlingen ”Verksamhetschefens etiska kompetens. Om identifiering och hantering av intressekonflikter i hälso- och sjukvården” som Erica Falkenström vid Institutionen för pedagogik och didaktik disputerar med den 19 oktober.

  • Avancerat filtersystem ska avslöja varför solens yttre atmosfär är hetare än den inre

    Det mest mystiska lagret i solens atmosfär är kromosfären, som ligger närmast solens synliga yta (fotosfären). Tätheten i kromosfären är så låg att den inte syns i vanligt ljus men den är hetare än de nedre lagren och strålar ut mycket energi. Med hjälp av ett nytt avancerat filter ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på varifrån energin kommer.

  • Fjärilar och bananflugor kan ge svar på evolutionsgåta

    Genom att analysera generna hos rapsfjärilar och bananflugor ska forskare vid Stockholms universitet söka svaret på en fråga som förblivit en gåta sedan Darwins tid. Att levande organismer anpassar sig till sin omgivning över tid, det vet vi. Men exakt hur går denna anpassning till?

  • Stora anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse till forskning inom naturvetenskap

    Stockholms universitet får bidrag om 33 miljoner kronor för forskning inom material och miljökemi, 30 miljoner för forskning inom Zoologi och 26 miljoner för forskning inom solfysik. Ett samarbetsprojekt med Umeå universitet får också medel för forskning om sjukdomen ALS. Det är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som beslutat om årets anslag för forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.

  • Pressinbjudan: Nya provtagningsmetoder avslöjar gifter i plast

    Vad bildas vid uppvärmning av plast? Kan giftiga ämnen nå ner i andningsvägarna? Det är några frågeställningar som behandlas av Daniel Gylestam i en ny avhandling vid Institutionen för analytisk kemi/Avdelningen för arbetsmiljökemi vid Stockholms universitet.

  • Direktsänt drama om världens första programmerare - Ada Lovelace

    Kista Teater, Bahnhof och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet presenterar ADA FTW (for the win). Ett direktsänt drama om världens första programmerare, Ada Lovelace, där du kan delta via sms, twitter och webb. Premiär 10 oktober.

  • Minskad jobbstress reducerar risken för hjärtinfarkt

    Det finns ett tydligt samband mellan stress i arbetslivet och hjärtsjukdomar. Genom att stressa mindre på arbetet kan risken för att drabbas av hjärtinfarkt minska med upp till 30 procent. Det visar en europeisk studie, gjord av forskare från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, som nyligen publicerats i The Lancet.

  • Vad har Annika Falkengren, Michael Wolf och Peter Norman gemensamt?

    Svar: De är alla tidigare studenter från Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Torsdagen den 4 oktober möts de i en paneldiskussion om vad som krävs för att bli en framgångsrik ekonom på dagens och morgondagens arbetsmarknad.

  • Rynka inte på näsan – den är mer smart än känslig

    Luktsinnet har genom historien varit känt som ett ”känslomässigt” sinne. En ny studie från Stockholms universitet visar att näsan är smartare än så. Kunskapsbaserade bedömningar av dofter är snabbare och mer tillförlitliga än känslobaserade bedömningar. Det visar de forskningsresultat som presenteras i oktobernumret av tidskriften Psychological Science.

  • 50 forskare förklarar världen

    Årets upplaga av Forskardagarna bjuder på ett brett utbud av populärvetenskapliga föreläsningar från forskare vid Stockholms universitet. 50 nydisputerade forskare berättar om allt ifrån Alfons Åberg till japansk musik och hur sannolik sannolikheten egentligen är. Vill du veta mer om det amerikanska valet eller varför getingar är randiga? Besök Forskardagarna!

  • Alumnens vecka firas på tolv lärosäten

    Den 1-7 oktober är det dags för Alumnens vecka. Tolv lärosäten i Sverige anordnar då evenemang för att uppmärksamma och stärka relationen till sina tidigare studenter.

  • Reklameliten vässar maktens kommunikation

    Reklamen speglar inte samhället. Reklamen ”speglar” den värld som skapar den, det vill säga reklamvärlden. I Stockholms reklamvärld kommer företrädare för landets mest dominanta maktformer samman i sin strävan att via strategisk och kreativ reklam, pr och kommunikation bygga sina varumärken och vinna erkännande och legitimitet. Det hävdar forskaren Raoul Galli i en ny avhandling.

  • Elitforskning kräver resurser till Vetenskapsrådet

    För att åstadkomma den elitsatsning på forskning regeringen önskar bör anslaget till Vetenskapsrådet öka kraftigt, anser dekanus Anders Karlhede i en debattartikel. Detta är en effektiv kvalitetsstyrning av nya medel till forskning. (publicerat på Newsmill)

  • Stockholmspriset i kriminologi tilldelas David Farrington

    Forskning om brottsförebyggande åtgärder tidigt i livet prisas. Är det möjligt att tidigt i livet förebygga framtida kriminalitet? Det är en av flera frågor som 2013-års vinnare av Stockholmspriset i kriminologi, David Farrington professor vid Cambridge University, har ägnat sin forskning åt.

  • Fattigdom och klimat samlar världsledande ekonomer i Stockholm

    Världens fattigdom och klimat står på agendan då Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet samlar världsledande ekonomer för två internationella konferenser den 3-8 september. De båda konferenserna avlöser varandra genom två paneldiskussioner där forskarna diskuterar åtgärder mot den globala fattigdomen samt klimatförändringarnas inverkan på ekonomi och samhälle.

  • Större koldioxidutsläpp från kollapsande permafrost utmed sibirisk-arktiska kusten än vad som tidigare förutspåtts

    En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.

Visa mer