Stockholm och Malmö - framgångsexempel för hållbar stadsutveckling

Ny FN-studie om biologisk mångfald, hälsa och ekonomi i världens växande städer:

Den allt snabbare urbaniseringen i världen kommer att få betydande konsekvenser för den biologiska mångfalden och ekosystemen om den nuvarande trenden fortsätter. Det kommer i sin tur att få en rad effekter på människors hälsa och utveckling, enligt en ny rapport från FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD).  Stockholm och Malmö  är två städer som ligger i framkant i arbetet med en hållbar stadsutveckling.

Rapporten som heter Cities and Biodiversity Outlook bygger på bidrag från mer än 120 forskare över hela världen och har professor Thomas Elmqvist från Stockholm Resilience Centre, vid Stockholms universitet, som vetenskaplig redaktör. Rapporten lyfter fram ett brett spektrum av framgångsrika exempel på mer hållbar stadsutveckling, exempel som initierats av städer, lokala myndigheter och regionala regeringar i både industriländer och utvecklingsländer. Stockholm får beröm för sin förhållandevis rika biologiska mångfald, sitt mångåriga miljöarbete och det faktum att mer än 40 procent av stadens yta består av grönområden.

– Städer behöver bli bättre på att skydda och stärka den biologiska mångfalden, eftersom rik biologisk mångfald kan existera i städer och är mycket viktig för människors hälsa och välbefinnande, säger Thomas Elmqvist, som presenterar den nya rapporten den 15 oktober under FN:s möte om biologisk mångfald i Hyderabad, Indien.

Möjlighet att påverka framtida städer
Över 60 procent av den yta som förväntas bli urban fram till år 2030 har ännu inte börjat byggas, konstaterar rapporten. Detta innebär stora möjligheter att göra städer mer hållbara i framtiden, genom att främja koldioxidsnål, resurseffektiv stadsutveckling. Detta kan göras genom att aktivt investera både ekonomisk och socialt i kreativ och spännande grön infrastruktur samtidigt med investeringar i övrig stadsutveckling.

– Stockholm och Malmö framstår i detta perspektiv som bland de mest innovativa och framgångsrika i världen, konstaterar Elmqvist. Båda har arbetat under lång tid med att stärka den gröna infrastrukturen och skapa en spännande och levande grön stadsmiljö, till exempel genom att skydda natur, skapa nya parker, plantera träd, uppmuntra anläggning av gröna tak och stadsnära odling.

Cities and Biodiversity Outlook är den första globala analysen någonsin av hur den snabba urbaniseringen i världen kan komma att påverka biologisk mångfald och viktiga ekosystem, men den vänder också på steken och tittar på städers beroende av varor och tjänster från ekosystemen.

Koppling mellan miljö och hälsa
Urbana grönområden utför viktiga ekosystemtjänster, såsom filtrering av damm, upptag av koldioxid och förbättring av luftkvaliteten. Data från Storbritannien visar t ex att en 10 procentig ökning av träd i städer kan resultera i en 3-4 ° C sänkning av omgivande temperatur, vilket minskar behovet av energi för luftkonditionering. Städers biologiska mångfald levererar också viktiga hälsofördelar. Närheten till träd kan till exempel minska förekomsten av astma hos barn och allergier.

Den här typen av kopplingar mellan miljö, hälsa och utveckling är viktiga att förstå och få med i framtidens politik eftersom den sammanlagda stadsytan i världen förväntas tredubblas mellan år 2000 och 2030, medan stadsbefolkningen förväntas fördubblas till omkring 4,9 miljarder under samma period.

– Mer än hälften av världens befolkning bor redan i städer. Detta antal beräknas öka så att 60 procent av befolkningen kommer att bo i urbana områden år 2030, säger Achim Steiner, FN: s biträdande generalsekreterare och verkställande direktör för FN:s miljöprogram UNEP.

Den snabba expansionen kommer att innebära en tung belastning på vatten och andra naturresurser och kommer att förbruka bördig jordbruksmark. Dessutom visar den nya rapporten att en stor del av urbaniseringen sker i områden som är extremt rika på biologisk mångfald, så kallade ”hotspots”, och ofta saknas resurser för hållbar stadsplanering i områden som till exempel Afrika söder om Sahara och i stora delar av Indien och Kina.

Unik källa för inspiration
Rapporten lyfts också fram på allra högste nivå i FN. Generalsekreterare Ban ki-Moon beskriver rapporten som unik och en källa för inspiration för alla runt om i världen som är involverade i stadsutveckling. "Rapportens huvudbudskap är att städer måste ta ett större ansvar för dom många ekosystem som dom är beroende av".

– Vi har vinnlagt oss om att bygga rapporten på de senaste och mest tillförlitliga forskningsanalyserna. Dessa analyser pekar på stora framtida utmaningar men också på ofantliga möjligheter att skapa en utveckling i städer som kan minska städers sårbarhet mot klimatförändringar och samtidigt kraftigt öka förutsättningar för människors hälsa och välbefinnande, säger Thomas Elmqvist.

Cities and Biodiversity Outlook har producerats av sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald i samarbete med Stockholm Resilience Centre (SRC) och Local Governments for Sustainability (ICLEI). CBD verkar under FN: s miljöprogram (UNEP).

Länk till rapporten (engelska): www.cbd.int/subnational/partners-and-initiatives/cbo

För mer information
Sturle Hauge Simonsen, kommunikationsansvarig vid Stockholm Resilience Centre, tfn 08-674 74 28, e-post sturle@stockholmresilience.su.se

Mer om Stockholm Resilience Centre
Stockholm Resilience Centre är ett internationellt tvärvetenskapligt center för forskning kring social-ekologiska system, det vill säga system där människa och natur studeras som en integrerad helhet.

I fokus står systemens resiliens - deras förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Målet är att bidra med nya insikter och redskap som möjliggör en långsiktigt hållbar produktion av ekosystemtjänster och stärkt resiliens för mänsklig välfärd.

Bakom Stockholm Resilience Centre står Stockholms universitet, Stockholm Environment Institute och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Centret är finansierat av Mistra. www.stockholmresilience.su.se