En ny forskningsstudie visar att två av fem som arbetar i äldreomsorgen under det senaste året allvarligt funderat på att lämna sitt arbete. Det fysiskt och psykiskt tunga arbetet gör att många dagligen upplever trötthet och värk samt känner sig psykiskt uttröttade. Många av de som är med i studien uttrycker att de gärna vill arbeta i äldreomsorgen men vet inte om de orkar.
Den svenska lagstiftningen som reglerar finansiering med fastigheter som säkerhetsunderlag är föråldrad och uppfyller inte behoven på en globaliserad fastighetsmarknad. Det menar Elisabeth Ahlinder i sin avhandling i vilken hon även föreslår vissa ändringar i jordabalken för att minska friktionerna på fastighetsmarknaden.
Nya cancerbehandlingar kräver god förkunskap om tumören. Idag är diagnostiken ett tidskrävande arbete, och fortfarande saknas viktig kunskap om hur läkemedel bäst ska användas i cancerbehandlingen. Forskare vid Science for Life Laboratoriet i Uppsala och Stockholm har nu utvecklat en ny bättre teknik för att upptäcka mutationer i cancervävnader. Studien publiceras i tidskriften Oncotarget.
Inom ramen för karriärprogrammet Wallenberg Academy Fellows, får ytterligare 33 lovande unga svenska och utländska forskare långsiktig finansiering. Sex av dessa ska vara verksamma vid Stockholms universitet.
Internationella domstolens ordförande föreläser vid Stockholms universitet Datum: 2 december 2013 kl. 16.00 – 18.00 Plats: Reinholdsalen, Juristernas hus, Frescati
I veckans nummer av Nature Geoscience visar ryska och svenska forskare att det förekommer större utsläpp än tidigare känt av den kraftigt klimatpåverkande gasen metan från Östsibiriska havet, ett område fyra gånger så stort som Sveriges yta.
Ett internationellt forskarlag med deltagare från KTH och Stockholms universitet har mätt en av de mest kraftfulla explosioner universum kan frambringa. Observationerna ställer de mest etablerade teorierna på ända, och visar att vi fortfarande har långt kvar för att förstå universums mest extrema händelser. Resultaten presenteras i två artiklar i den vetenskapliga tidskriften Science.
Miljarder neutriner passerar varje kvadratcentimeter av jordytan på en sekund. Genom mätningar i Antarktis is har forskare nu funnit det första tecknet på neutriner med energier mer än en miljon gånger högre än hos dem från exploderande supernovor. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Science, innebär att ett nytt fönster öppnats mot universum.
Inlandsvatten avger mycket mer koldioxid till atmosfären än man tidigare har trott. Det visar den första systematiska kartläggningen av inlandsvattnets koldioxidavgång. Den nya studien, som publiceras i tidskriften Nature, visar att inlandsvatten utgör en betydande del av jordens naturliga kolkretslopp.
Forskare från Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet får, tillsammans med kinesiska forskare i Shanghai, ett stort anslag för att studera miljögiftsproblematiken i den ekonomiskt starkaste delen av Kina, Yangtzeflodens deltaregion. Det är en region som står för cirka 20 procent av Kinas BNP.
Inte bara människor utan också djur kan ha olika personlighet. Individer av samma art skiljer sig åt i beteende, till exempel är vissa individer mer risktagande än andra. Varför djur har personlighet, och varför individer beter sig olika sinsemellan är däremot oklart. Nu visar svenska forskare att ett djurs sociala status i gruppen kan påverkar dess beteenden.
De senaste åren har turkiska såpoperor nått enorm popularitet. I Sverige har vi tidigare i år kunnat se den turkiska dramaserien Lögnen i SVT. Hur har den turkiska dramaserien uppnått så stor internationell framgång? Kan såpoperor ha betydelse för bilden av Turkiet? Välkommen till ett panelsamtal med bland andra Lögnens producent Kerem Çatay.
Genom att kombinera materialvetenskap och regenerativ medicin har forskare skapat en ny teknik för att förstå hur tillväxtstimulerande faktorer kan användas för att förbättra överlevnad och differentiering av transplanterade stamceller. Resultaten kan få stor betydelse inom stamcellsforskningen för integrering av transplantat och behandling av neurodegenerativa sjukdomar.
En kraftfullare typ av stjärnexplosioner har upptäckts. I en artikel som idag publiceras i Nature visar astronomerna hur observationer av dessa supersmällar utesluter tidigare idéer om vad som ligger bakom deras enorma ljusstyrkor. Kanske är det istället magnetarer – kraftigt magnetiska och snabbt roterande kompakta himlakroppar – som ligger bakom fenomenet.
Vad möjliggjorde upptäckten av Higgspartikeln och vad betyder upptäckten för fysiker idag? Svaren presenteras av Fabiola Gianotti och Joseph Incandela, talespersonerna för ATLAS- och CMS-experimenten vid tidpunkten för upptäckten, vid en föreläsning i Stockholm torsdagen den 17 oktober.
Forskare vid Stockholms universitet finns tillgängliga för att kommentera årets Nobelpris i fysik. Dessa forskare vid Stockholms universitet kan kommentera årets Nobelpris i fysik: Sten Hellman, tfn 0703 78 44 79 Christophe Clement, tfn 076 629 63 09 Sara Strandberg, tfn 070-2453020 David Milstead, tfn 073 424 98 17 Jörgen Sjölin, tfn 0702 48 95 28
Proteiner väljer metaller på ett mer avancerat sätt än man tidigare trott visar en ny studie som i veckan publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences USA (PNAS). Resultat som ökar förståelsen för biokemiska reaktioner man försöker efterlikna industriellt, till exempel inom så kallad grön kemi.
De senaste åren har en rad små nystartade företag gett sig i kast med en uppgift som får många etablerade företag att tveka. Med kontor i Indien och i Sverige utvecklar dessa företag komplexa IT-tjänster med 600 mil mellan kontoren. Hur skapas en känsla av närhet över avstånd i en global ekonomi? Det studeras i en ny avhandling vid Stockholms universitet.
En ny avhandling i psykologi kastar ljus på varför det finns stora skillnader i hur väl äldre personer bibehåller sin minnesförmåga, även i frånvaro av demenssjukdomar. Resultaten tyder på att bevarad funktion i vissa viktiga minnescentra i hjärnan har en avgörande roll. Men individuella skillnader i minnesförmåga från unga år kan också ha betydelse för hur hjärnan fungerar när vi åldras.
Små koncentrationer av aminer kombineras med svavelsyra för att bilda mycket stabila partiklar ungefär lika snabbt som de observeras i den lägre atmosfären. Det visar en ny studie som publiceras i Nature. Forskarna skriver att resultaten understryker vikten av att övervaka aminutsläpp vid en bedömning av effekterna av mänskliga aktiviteter på strålningsdrivning från aerosolpartiklar.
