Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Ny metod i kampen mot framtida pandemier

    Ett nytt sätt att märka generna hos virus gör att vi nu vet mer om hur influensavirus tar sig in i celler. Forskare kan se hur viruset utvecklas genom att följa specifika mutationer. Metoden är utvecklad i ett internationellt samarbete under ledning av forskare vid Stockholms universitet, och ger ledtrådar till hur framtida pandemier kan utvecklas och undvikas.

  • Två olika former av vatten upptäckta

    Forskare vid Stockholms universitet har med hjälp av röntgenstudier funnit att två olika former av vatten med stor skillnad i struktur och täthet kan existera under samma yttre förutsättningar. Resultaten publiceras nu i den amerikanska vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • Svenska rektorer till Bryssel för samtal om EU:s nästa ramprogram

    En delegation med rektorer och högre tjänstemän från tolv svenska forskningstunga universitet* befinner sig i Bryssel den 27­-28 juni för att möta ledamöter av EU-parlamentet, representanter för EU-kommissionen och Sveriges ständiga representation vid EU.

  • Om 100 år kan 3000 öar ha försvunnit i Stockholms skärgård

    - I Stockholms skärgård skulle en relativt liten höjning av havsnivån på en halv meter få 3000 öar att försvinna, säger forskaren Alma Strandmark som nyligen disputerat. Det är ganska troligt att det kommer ha hänt när våra barn idag är gamla, år 2100.

  • Första bilderna på giftet bakom stelkramp

    Tetanustoxin, så heter giftet som orsakar stelkramp. I Sverige är nästan alla vaccinerade mot sjukdomen, men i världen dör omkring 60 000 människor i stelkramp varje år. Nu har Pål Stenmarks forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, bestämt den första strukturen på giftet. Det gör att man för första gången kan se hur hela giftet är uppbyggt.

  • Arktis permafrost tinar snabbare än vad som tidigare är känt

    Permafrosten i havsbotten i Östsibiriska arktiska oceanen tinar nu med i snitt 14 cm per år. Det är mycket mer än vad man tidigare har känt till och processen hotar att förstärka den globala uppvärmningen, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet som publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

  • Accelerator inleder höstsäsongen med Lundahl & Seitl

    Accelerator, Stockholms nya mötesplats för konst och vetenskap, inleder höstsäsongen med två verk av konstnärsduon Christer Lundahl och Martina Seitl: Okänt moln på väg mot Stockholm och Elegy to the Medium of Film. Pressvisning av båda verken sker tisdagen 19 september.

  • Nytt rymdteleskop jagar planeter

    Det europeiska rymdorganet ESA:s kommitté för vetenskapsprogrammet har beslutat att godkänna rymdteleskopet PLATO. Teleskopets främsta uppgift är att söka efter jordlika planeter runt andra stjärnor än solen. Godkännandet betyder att projektet kan gå från ritning till att börja byggas.

  • Förmåga till ordning skiljer människan från djur

    Matematik, språk, fia med knuff… Varje dag utför människor aktiviteter som andra djur aldrig gör. Men hittills har det varit en utmaning att identifiera hur det är möjligt. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att människan har mer utvecklad förmåga att känna igen och komma ihåg sekvenser av information än andra djur.

  • Bakterier från varma källor löser ämnesomsättningens mysterium

    Förbränning sker ofta hastigt, som en eld. Hur kan våra celler kontrollera förbränningen av näring så effektivt? Frågan har länge förbryllat forskare. Med hjälp av bakterier från varma källor har forskare från Stockholms universitet nu svaret.

  • Sommarexperter vid Stockholms universitet 2017

    Forskare och experter vid Stockholms universitet finns tillgängliga även under sommaren. Här finns en sammanställning över våra experter på allt från algblomning i Östersjön till camping.

  • Allvarligare tropiska cykloner globalt då Sahara grönskar

    Varmare klimat kan i framtiden leda till att södra Sahara grönskar, med ändrad vegetation och minskad stoftspridning. Forskare vid Meteorologiska Institutionen vid Stockholms universitet har funnit att tropiska cykloner historiskt har blivit fler och allvarligare som en följd av detta.

  • Så hittar flyktingar den farliga vägen mot Europa

    Varför beslutar sig människor för att resa genom Sahara och över Medelhavet mot en osäker framtid i Europa? Och hur vet de hur de ska ta sig fram? Att samla information och kunskap om smugglare, rutter och tillfälliga jobb är det viktigaste för dem som vågar allt för hoppet om ett liv i säkerhet och trygghet.

  • ”Medierna borde inte låta Trump styra agendan”

    - Att dra sig ur klimatavtalet måste betraktas som ett utslag av skandalartad inkompetens, en fara för den nationella säkerheten och ekonomin. Men det är bara en av flera saker som Trump och hans utnämnda gör som bryter mot det som de flesta amerikaner vill, säger medieprofessor Robert Entman som besöker Stockholms universitet.

  • När kraftsporten var manlig

    Mellan 1920- och 1960-talet var kraftsport mest för män ur arbetarklass. Boxare och tyngdlyftare var män som hade maskulint laddade värderingar om idrottslig stil och hur kroppen borde se ut. Ideal som innehöll tydliga klassmarkörer.

  • Cannabis – både skadligt och ofarligt

    Liberalisering eller hårda tag? Ny forskning visar att den svenska diskussionen kring cannabis är mycket splittrad. Och mer liberala diskussioner hittar stöd hos internationella forskare. Josefin Månsson, forskare vid Stockholms universitet, undersöker hur man pratar om cannabis i samtida Sverige, vilken narkotikapolitik som ses som rimlig. Det är en splittrad bild som framträder.

  • Stora naturliga cykler i Nordatlantens klimat

    En ny studie av hur klimatet i Nordatlanten varierat från 800-talet fram till idag visar på stora naturliga variationer i form av något som nästan liknar cykler på 64 till 88 år. De påverkar i sin tur klimatet på många håll på jorden, och kan också i framtiden tillfälligt ”maskera” den globala uppvärmningen i delar av världen. Resultaten publiceras idag i tidskriften Nature Geoscience.

  • Mammor ratas inte när de söker jobb

    Mammor ratas inte till förmån för pappor när de söker jobb i Sverige. Dessutom kallas kvinnor och män generellt lika ofta till intervju när de söker jobb, både när det gäller låg- och högkvalificerade jobb. Det visar en ny och omfattande experimentstudie från Sociologiska institutionen och Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, den första i sitt slag i Sverige.

Visa mer