Gå direkt till innehåll
Makaker, och andra djur, har mycket svårt att hantera information som kommer i en viss ordning. Det kan vara just det som skiljer människor från andra djur. Foto: Johan Lind/N
Makaker, och andra djur, har mycket svårt att hantera information som kommer i en viss ordning. Det kan vara just det som skiljer människor från andra djur. Foto: Johan Lind/N

Pressmeddelande -

Förmåga till ordning skiljer människan från djur

Matematik, språk, fia med knuff… Varje dag utför människor aktiviteter som andra djur aldrig gör. Men hittills har det varit en utmaning att identifiera hur det är möjligt. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att människan har mer utvecklad förmåga att känna igen och komma ihåg sekvenser av information än andra djur.

Forskare nyfikna på vad som gör människan till en kulturvarelse har ofta letat efter skillnader i beteende eller i hur redan införskaffad information används. Nu har tre forskare vid Stockholms universitet och Brooklyn College, New York, i stället undersökt vilken slags information djur kan känna igen och komma ihåg. De upptäckte då att andra djur har mycket svårt att hantera sekventiell information, det vill säga information som kommer i en viss ordning.

– Människan har, enligt de data vi presenterar, utvecklat en förmåga att hantera sekventiell information som saknas hos andra djur. Det kan vara en viktig pusselbit för att förstå skillnaden mellan djur och människor, säger Magnus Enquist, professor och föreståndare för Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet.

En del av studien bestod av att testa andra djurs förmåga att känna igen sekvenser. Forskarna sammanställde data från 108 experiment på både fåglar och däggdjur och såg att djur har mycket svårt att skilja på även enkla sekvenser. Att kunna känna igen sekvenser krävs för många unikt mänskliga fenomen som språk, matematik och fia med knuff.

– I vissa experiment har man testat om ett djur kan skilja på i vilken ordning en grön och en röd lampa tänds. Det visar sig vara förvånansvärt svårt. Däggdjur och fåglar behöver tusentals försök innan de kan lära sig att skilja även på sådana korta och enkla sekvenser. Svårare sekvenser klarar djur inte av alls. Detta står i stark kontrast mot förmågan att känna igen enstaka stimuli, där hittar vi inga egentliga skillnader alls mellan människor och andra djur, säger Johan Lind, docent i etologi vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet.

Människor lär sig att skilja mellan ordningen grön lampa – röd lampa och röd lampa – grön lampa i stort sett omedelbart.

– De begränsade förmågor vi fann hos andra djur kan förklaras av en enklare form av minne, ett minne som inte direkt hanterar sekventiell information utan bygger på minnesspår. Med en matematisk modell visar vi hur den typen av enklare minne förklarar de förmågor vi ser hos andra djur, berättar Stefano Ghirlanda, associerad till Stockholms universitet och professor i psykologi vid Brooklyn College.

Artikeln Memory for stimulus sequences: a divide between humans and other animals? är publicerad i tidskriften Royal Society Open Science.

Mer information

Magnus Enquist, professor och föreståndare för Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet, telefon: 08-16 40 55, e-post: magnus.enquist@intercult.su.se

Ämnen


Stockholms universitet - hos oss ger utbildning och forskning resultat.

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder.
En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Relaterat innehåll

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.