Hur arbete och omsorg fördelas i en relation påverkar hur hårt kvinnor drabbas ekonomiskt när de separerar. En ny studie i tidskriften PNAS som tittat på både sam- och olikkönade par visar att mer jämställda relationer minskar de ekonomiska förlusterna, men när ett barn är fött av en av parterna koncentreras omsorgsansvaret ofta till henne och fördelen minskar.
Stockholms universitet har utsett 2026 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Matti Bye, Marie Ekeland, Karen Evans, Stéphane Horel, Ugo Pagallo och Corinne Péneau.
En enda vandrande björnhane har gett avgörande insikter om brunbjörnens historia i Skandinavien efter senaste istiden. Det visar DNA-analys av lera från en sjö i Tärnaby.
Forskare vid Stockholms universitet har med hjälp av röntgenlaserstudier lyckats påvisa en kritisk punkt i vatten vid –63 grader Celsius och 1000 atmosfärer. Den kritiska punkten skapar fluktuationer i ett stort temperaturområde och är orsaken till att vatten har märkliga egenskaper även vid våra temperatur- och tryckförhållanden. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science.
Hundar var etablerade som en egen art redan under istiden och spridda över stora geografiska områden. En ny studie publicerad i Nature ger det hittills starkaste genetiska stödet för att hunden var etablerad som art långt tidigare än man tidigare kunnat visa, och att relationen mellan människa och hund har mycket djupa rötter i förhistorien.
Vilken roll spelar känslorna i politiken? Hur förhåller sig ideologier till sakpolitik? Hur beter sig väljarna i olika situationer? Vilken roll spelar medierna i valet? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter på området svensk politik, demokrati, val och politisk historia.
Vatten är en av våra mest grundläggande resurser, men tillgången till säkert dricksvatten och sanitet är fortfarande ojämlikt fördelad i världen. Stockholms universitet har forskare som kan svara på frågor om vatten ur olika perspektiv, från klimatförändringar och ekosystem till vattenresurser, livsmedelssystem och global ojämlikhet.
Sill från olika delar av Östersjön skiljer sig genetiskt från varandra med delbestånd som är väl anpassade till lokala skillnader i salthalt och temperatur, men populationerna kan också blanda sig med varandra. Det visar en ny studie av forskare från Stockholms universitet, Uppsala universitet och SLU. Resultaten har stor betydelse för en hållbar förvaltning av Östersjösillen.
Den person du satt bredvid i klassrummet kan ha större betydelse än du tror. För barn från låginkomstfamiljer kan en vän från en mer privilegierad bakgrund vara tillräckligt för att lyckas senare i livet – och därmed också få bättre hälsa. Det visar en ny avhandling av doktoranden Klara Gurzo vid Stockholms universitet.
En ny studie publicerad i tidskriften Addiction visar att cannabisanvändning bland svenska ungdomar följer samma befolkningsmönster som tidigare påvisats för alkohol. Resultaten tyder på att förändringar i den genomsnittliga cannabisanvändningen bland unga återspeglas i hela gruppen– från de som använder sällan till dem som använder ofta.
Klimatförändringar förskjuter granens lämpliga växtområden norrut. En ny studie från Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet jämför klimatprognoser för perioden 2005–2095 med faktiska förändringar i granvolym mellan 2005 och 2020. Resultaten visar en tydlig skillnad mellan vad klimatet förväntas tillåta och hur granbestånden i Sverige faktiskt utvecklas i dag.
Unga som känner sig ensamma vid 18 års ålder är mer benägna att drabbas av depression och ångest i unga vuxenåren, enligt en ny studie från Stockholms universitet. Resultaten visar att ensamhet i övergången från ungdom till vuxenliv kan bidra till psykisk ohälsa senare i livet.
Olympiska spel handlar inte enbart om sportresultat. Stockholms universitet har experter som breddar perspektiven och kan berätta om olika kopplingar mellan idrott och politik liksom om sportmarknadsföring och ”sportwashing”.
Ny forskning visar att vittnen som talar ett andraspråk är lika tillförlitliga som modersmålstalande, men riskerar att bedömas annorlunda av rättssystemet.
Att bli mobbad på jobbet gör inte bara människor olyckliga för stunden – det kan också leda till behov av medicinsk behandling för psykisk ohälsa. En ny studie från Stockholms universitet visar att anställda som utsätts för mobbning på arbetsplatsen löper större risk att påbörja behandling med psykofarmaka, särskilt antidepressiva läkemedel, inom så kort tid som två år.
Under andra världskriget var Sverige officiellt neutralt, men livet på hemmaplan var långt ifrån opåverkat av. En ny studie från Stockholms universitet visar att krigsåren i grunden förändrade svenska föreställningar om sexuell hälsa och bidrog till att göra kondomen till det dominerande skyddet mot könssjukdomar. Effekten blev en långsiktig omvandling av sexuella hälsopraktiker i Sverige.
Forskare från Centrum för paleogenetik har lyckats analysera arvsmassan från en ullhårig noshörning som levde för 14 400 år sedan. Arvsmassan kommer från vävnad hittad i magen på en förhistorisk varg. Studien, publicerad i Genome Biology and Evolution, visar att ullhåriga noshörningar var genetiskt friska fram till slutet av istiden och att arten troligen dog ut genom en snabb populationskollaps.
Forskare har identifierat spår av växtgift från den sydafrikanska växten gifbol på stenålderspilspetsar – det hittills äldsta kända pilgiftet i världen. Upptäckten, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, visar att människor i södra Afrika redan för 60 000 år sedan hade utvecklat avancerad kunskap om giftiga ämnen och hur de kunde användas för jakt.
Den 14 mars öppnar Accelerator två parallella separatutställningar: Out of Character av Linnéa Sjöberg och I din röst bor anden till ett språk av Olof Marsja. Båda utställningar visar existerande verk tillsammans med nya verk producerade specifikt för konsthallen.
Vuxna med invandrarbakgrund hade betydligt högre förekomst av svår covid-19, jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Det visar en ny studie från forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. En nyckelstrategi för att förbättra beredskapen inför framtida pandemier är att ta itu med sociala ojämlikheter, enligt forskarteamet.
