Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Avancerat filtersystem ska avslöja varför solens yttre atmosfär är hetare än den inre

    Det mest mystiska lagret i solens atmosfär är kromosfären, som ligger närmast solens synliga yta (fotosfären). Tätheten i kromosfären är så låg att den inte syns i vanligt ljus men den är hetare än de nedre lagren och strålar ut mycket energi. Med hjälp av ett nytt avancerat filter ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på varifrån energin kommer.

  • Fjärilar och bananflugor kan ge svar på evolutionsgåta

    Genom att analysera generna hos rapsfjärilar och bananflugor ska forskare vid Stockholms universitet söka svaret på en fråga som förblivit en gåta sedan Darwins tid. Att levande organismer anpassar sig till sin omgivning över tid, det vet vi. Men exakt hur går denna anpassning till?

  • Stora anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse till forskning inom naturvetenskap

    Stockholms universitet får bidrag om 33 miljoner kronor för forskning inom material och miljökemi, 30 miljoner för forskning inom Zoologi och 26 miljoner för forskning inom solfysik. Ett samarbetsprojekt med Umeå universitet får också medel för forskning om sjukdomen ALS. Det är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som beslutat om årets anslag för forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.

  • Pressinbjudan: Nya provtagningsmetoder avslöjar gifter i plast

    Vad bildas vid uppvärmning av plast? Kan giftiga ämnen nå ner i andningsvägarna? Det är några frågeställningar som behandlas av Daniel Gylestam i en ny avhandling vid Institutionen för analytisk kemi/Avdelningen för arbetsmiljökemi vid Stockholms universitet.

  • Bristfälligt stöd till elever med dyslexi

    Bristfälligt stöd i skolan för personer med dyslexi ger konsekvenser för arbetsliv och livsmöjligheter i vuxen ålder. Det visar en ny avhandling med titeln ”Dyslexi genom livet – ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter” där Anna Fouganthine undersökt hur personer med dyslexi hanterar sina svårigheter under och efter skoltiden.

  • Direktsänt drama om världens första programmerare - Ada Lovelace

    Kista Teater, Bahnhof och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet presenterar ADA FTW (for the win). Ett direktsänt drama om världens första programmerare, Ada Lovelace, där du kan delta via sms, twitter och webb. Premiär 10 oktober.

  • Minskad jobbstress reducerar risken för hjärtinfarkt

    Det finns ett tydligt samband mellan stress i arbetslivet och hjärtsjukdomar. Genom att stressa mindre på arbetet kan risken för att drabbas av hjärtinfarkt minska med upp till 30 procent. Det visar en europeisk studie, gjord av forskare från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, som nyligen publicerats i The Lancet.

  • Vad har Annika Falkengren, Michael Wolf och Peter Norman gemensamt?

    Svar: De är alla tidigare studenter från Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Torsdagen den 4 oktober möts de i en paneldiskussion om vad som krävs för att bli en framgångsrik ekonom på dagens och morgondagens arbetsmarknad.

  • Undersökande arbetssätt i skolan behöver mål och syften

    En ny avhandling vid Stockholms universitet visar på betydelsen av att lärare hjälper elever med att knyta undersökande arbete till undervisningens mer övergripande syfte. Lärare har en viktig funktion för att den undervisning som eleverna erbjuds inte ska vara fragmentarisk.

  • Rynka inte på näsan – den är mer smart än känslig

    Luktsinnet har genom historien varit känt som ett ”känslomässigt” sinne. En ny studie från Stockholms universitet visar att näsan är smartare än så. Kunskapsbaserade bedömningar av dofter är snabbare och mer tillförlitliga än känslobaserade bedömningar. Det visar de forskningsresultat som presenteras i oktobernumret av tidskriften Psychological Science.

  • 50 forskare förklarar världen

    Årets upplaga av Forskardagarna bjuder på ett brett utbud av populärvetenskapliga föreläsningar från forskare vid Stockholms universitet. 50 nydisputerade forskare berättar om allt ifrån Alfons Åberg till japansk musik och hur sannolik sannolikheten egentligen är. Vill du veta mer om det amerikanska valet eller varför getingar är randiga? Besök Forskardagarna!

  • Alumnens vecka firas på tolv lärosäten

    Den 1-7 oktober är det dags för Alumnens vecka. Tolv lärosäten i Sverige anordnar då evenemang för att uppmärksamma och stärka relationen till sina tidigare studenter.

  • Över 180 personer hyllas vid årets promotionshögtid

    Den kombinerade installations- och promotionshögtiden vid Stockholms universitet äger rum i Blå Hallen, Stockholms stadshus sista fredagen i september varje år. Bland de hedersdoktorer som promoveras finns bland andra Katherine Freese, som är en av världens mest kända astropartikelfysiker, och kartografen Lars Granath vars sjökort gjort ”skärgården dubbelt så stor”.

  • Reklameliten vässar maktens kommunikation

    Reklamen speglar inte samhället. Reklamen ”speglar” den värld som skapar den, det vill säga reklamvärlden. I Stockholms reklamvärld kommer företrädare för landets mest dominanta maktformer samman i sin strävan att via strategisk och kreativ reklam, pr och kommunikation bygga sina varumärken och vinna erkännande och legitimitet. Det hävdar forskaren Raoul Galli i en ny avhandling.

  • Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen - konferens samlar Sveriges nationalekonomer i Stockholm

    En nationell konferens i nationalekonomi på Stockholms universitet 27-28 september berör såväl frågan om nationalekonomi som ämne som de senaste forskningsresultaten och aktuella politiska frågor. Medverkar i en paneldiskussion om miljö och ekonomiska styrmedel gör bland andra Åsa Romson och John Hassler. Vid utdelningen av Assar Lindbeck-medaljen medverkar Assar Lindbeck och Mårten Palme.

  • SciLifeLab välkomnar regeringens satsning

    Idag presenterade regeringen innehållet i den kommande forsknings- och innovationspropositionen, som innehåller en särskild satsning på området life science. Bland annat får SciLifeLab ett årligt tillskott på 200 miljoner kronor.

  • Modetrender spreds snabbt redan i 1700-talets Europa

    Samtidigt som Gustav III lanserade en nationell dräkt skapades en svensk modekultur under sent 1700-tal med starka europeiska influenser. Modeidéer spreds fort redan i det tidigmoderna Europa. Forskare vid Stockholms universitet har tittat närmare på hur modevaror och modebilder färdades över språkliga och geografiska gränser.

  • Elitforskning kräver resurser till Vetenskapsrådet

    För att åstadkomma den elitsatsning på forskning regeringen önskar bör anslaget till Vetenskapsrådet öka kraftigt, anser dekanus Anders Karlhede i en debattartikel. Detta är en effektiv kvalitetsstyrning av nya medel till forskning. (publicerat på Newsmill)

  • 40 miljoner till Institutet för internationell ekonomi

    I en gemensam satsning för nyrekrytering och fortsatt förnyelse mottar Institutet för internationell ekonomi 40 miljoner kronor. Anslagen offentliggörs den 5 september. Grundstommen i anslaget, 25 miljoner kronor, utdelas gemensamt av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Regeringen satsar 10 miljoner kronor och Stockholms universitet 5 miljoner.

Visa mer