Förväntningarna på arbetslivet i det alkoholpreventiva arbetet är höga. Men intresset för alkoholprevention i arbetslivet är lågt bland arbetsgivare, speciellt när det gäller insatser som riktar sig till alla anställda, det visar en ny avhandling i kriminologi från Stockholms universitet.
De flesta människor kan med lätthet återskapa sinnesintryck, som bilder och ljud, utan tillgång till yttre stimuli. Dessa mentala representationer är en central del av vårt tänkande i såväl vaket tillstånd som i drömmar. Men att föreställa sig lukter upplever många som svårt, men en ny avhandling visar att vi kan föreställa oss lukter och att dessa kan utgöra en del av våra minnen och drömmar.
Minskningen av istäcket i Arktis på sommaren är ett av de tydligaste tecknen på de pågående klimatförändringarna. I en ny studie som publicerats i Nature Climate Change, visar forskare från Stockholms universitet att varma och fuktiga vindar på våren från sydliga latituder till Arktis har stor betydelse för storleken på istäcket senare under sommaren.
I butiken kategoriseras de flesta parfymerna som antingen kvinnliga eller manliga, men hur upplevs dofterna när vi inte känner till den kategoriseringen? Nu visar en ny avhandling från Stockholms universitet att många parfymer egentligen upplevs som ”unisex”, och det är dessa dofter som är de mest omtyckta.
Nytt sökrekord – var femte sökande i landet väljer att söka till Stockholms universitet hösten 2013.
Regeringen har utsett nya styrelser för landets lärosäten för perioden 1 maj 2013 till och med 30 april 2016. Kerstin Calissendorff, justitieråd i Högsta domstolen, blir ordförande i styrelsen för Stockholms universitet.
Öknen blommar i Edvard Andersons växthus. Störst av alla är ökenskeden med sin fyra meter höga blomställning. Blomställningen började skjuta upp likt en jättesparris i december och beräknas slå ut under andra halvan av april.
Jägare och samlare som levde under istiden tillverkade keramikkärl för att tillaga fisk. Det visar en ny studie med forskare från Stockholms universitet som idag publiceras i Nature. Forskarna har analyserat matrester i upp till 15 000 år gamla keramikkärl vilket resulterat i de hittills äldsta direkta beläggen för förhistorisk kärlanvändning.
Så kallade billighetsskäl kan påverka såväl valet av påföljd som straffmätningen i lindrigare riktning. I en ny avhandling från Stockholms universitet diskuterar Jack Ågren bland annat förutsättningarna för att ”belöna” så kallade kronvittnen med nedsatt straff. Vidare föreslår han att de åtta punkter som nu anger billighetsskäl reduceras till fyra.
Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets verksamhet inom forskning och utbildning. Däribland finns Lennart Aspegren – framstående jurist med en imponerande karriär både i Sverige och utomlands och Mattias Klum – en världens främsta naturfotografer.
En unik och omfattande studie av stjärnsmällsgalaxer har publicerats i Astrophysical Journal Letter av forskare i det internationella projektet LARS vid Stockholms universitet. Forskarna har undersökt hur ultraviolett ljus med en viss våglängd färdas genom galaxerna och funnit att ljuset ofta tar en omväg innan det når oss. En effekt av detta är att galaxerna ser större och mer diffusa ut.
Forskare har med hjälp av sjöelefanter löst mysteriet om hur djupvattnet i Antarktis har skapats. Tre källor har varit kända men spekulationer om en fjärde källa har sysselsatt forskare i 30 år. I en rapport som nyligen publicerades i tidskriften Nature Geoscience har strömmen av djupvatten från denna fjärde källa slutsligen kunna beskrivas.
På Världsvattendagen den 22 mars möter 1 200 gymnasieelever sexton forskare från Stockholms universitet för att få svar på sina frågor om vatten. Hur har koraller och tång sex? Finns det vatten i rymden? Kan vattenmolekyler dansa? Vad händer om glaciärer smälter och vad händer om vi släpper ut farliga ämnen med avloppsvattnet?
Självmord har länge varit ett tabubelagt tema i vår västerländska kultur. På senare tid har dock utvecklingen av nya digitala medier bidragit till att detta synsätt är på väg att förändras. Vid Stockholms universitet bedrivs forskning om medier och självmord och den 11-12 april arrangeras ett symposium där internationellt framstående forskare presenterar aktuella studier på området.
Hur ska vi rädda haven? Hur ser det ut när permafrost smälter? Kan du lyfta en isbit utan att nudda den? Hur fort kan en haj simma? Hur kissar fiskar? Dessa och många fler frågor ges svar på när forskare från Stockholms universitet den 21 mars vid Aquaria Vattenmuseum berättar för skolelever om vad som döljer sig under havsytan.
USA är en central aktör för att nå framgång i den internationella klimatpolitiken och förhoppningsvis hålla framtida klimatförändringar inom +2 graders målet. Obamaadministrationens klimat- och energipolitik för den kommande mandatperioden presenteras vid Stockholms universitet torsdagen den 21 mars av Marcus Hansson, energi- och miljöspecialist vid Amerikanska ambassaden.
Den 23 mars öppnar Edsvik Konsthall dörren mot yttre rymden med utställningen ”Inre & Yttre Rymden – vårt universum expanderar” där vetenskap möter konst. Utställningen är resultatet av ett unikt samarbete mellan Oskar Klein-centrum för kosmopartikelfysik vid Stockholms universitet och Edsvik Konsthall i Sollentuna.
Vad händer när en kemisk bindning bryts? Den frågan har nyligen besvarats med hjälp av en så kallad fri-elektronröntgenlaser som gör det möjligt att i realtid följa hur bindningarna i en molekyl förändras och bryts. Studien som publicerats i Science fann bland annat bevis för ett omdiskuterat mellantillstånd innan molekyler binder till eller lämnar en metallyta.
Forskare vid Tarfala forskningsstation har följt hur väderförhållandena och smältprocesserna i snön under smältsäsongen 2012 påverkade flygbränsleföroreningens sammansättning och spridning i haveriområdet efter Hercules-olyckan. Resultaten visar att höga vattenflöden i bäckar och älvar orsakade av stora nederbördsmängder och glaciärsmältning ökar sannolikheten för förorening av vattendragen.
Det internationella forskarnätverket BalticSTERN har beräknat nyttan och kostnaderna för att minska övergödningen enligt Helsingforskommissionens Aktionsplan för Östersjön. Det är första gången en sådan studie genomförts för alla nio Östersjöländer, och den visar på stora välfärdsvinster ifall Östersjön tillfrisknar.
