Gå direkt till innehåll
 Istidens jägare hade smak för fisk

Pressmeddelande -

Istidens jägare hade smak för fisk

Studien visar att jägare och samlare som levde under istiden tillverkade keramikkärl för att tillaga fisk.


Jägare och samlare som levde under istiden tillverkade keramikkärl för att tillaga fisk. Det visar en ny studie med forskare från Stockholms universitet som idag publiceras i Nature. Forskarna har analyserat matrester i upp till 15 000 år gamla keramikkärl vilket resulterat i de hittills äldsta direkta beläggen för förhistorisk kärlanvändning. Studien är den första i sitt slag som direkt angriper den så ofta ställda frågan om varför människan började tillverka matlagningskärl.

Det är forskare från Sverige, Storbritannien, Nederländerna och Japan som utfört kemiska analyser av matrester funna i keramikkärl från en av de bäst studerade keramiksekvenserna i världen; den japanska Jomonkulturen. Perioden Begynnande Jomon sträcker sig från cirka 15 000 till 11 800 år sedan.

–  Studien visar att det från perioden Begynnande Jomon finns bevarade fettrester kvar i organiska beläggningar funna på keramik. Genom att analysera dessa kan vi se vad kärlen använts till. Frågan om varför kokkärl började tillverkas är mycket grundläggande, det är ju ursprunget till alla kastruller och grytor i dagens kök som vi söker efter, säger Sven Isaksson, docent vid Arkeologiska forskningslaboratoriet och Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet. Resultaten visar att en betydande andel av kärlen använts för att bereda fisk från både sötvatten och hav.

Stränder är exempel på en ekoton, en gränszon mellan olika landskapstyper, som biologiskt ofta är mycket produktiva och rika på mat både i vattnet och på land. Dessa utnyttjades intensivt av förhistoriska jägar-samlargrupper under sen Istid.  

–  Kanske var det just livet i den rika strandzonen som var det initiala drivmedlet till att investera tid och kraft i att ta fram den keramiska teknologin, som sedan banade väg för den intensifierade kärlanvändningen bland jägare och samlare under senare perioder, säger Sven Isaksson.

Länge har införandet av keramikteknologin kopplats samman med införandet av jordbruket. Men nu vet forskarna att tekniken att framställa eldfasta kokkärl av keramik uppfanns av jägar-samlargrupper i Östra Asien mot slutet av den senaste istiden, för mellan 20 000 och 12 000 år sedan. Detta var en tid då människan hade att anpassa sig till så väl varmare klimat som nya naturmiljöer.

–  Orsakerna till keramikhantverkets uppkomst och dess senare spridning vet vi än så länge mycket lite om. Man kan föreställa sig att de tidiga keramikkärlen gav förhistoriska jägar-samlargrupper nya, tilltalande och fördelaktiga sätt att både tillreda och konsumera maten på. Men hur dessa kärl faktiskt använts och till vad har hittills varit helt okänt, säger Sven Isaksson.

Att det visat sig möjligt att analysera organiska lämningar ur några av världens äldsta keramikkärl gör att den fortsatta utvecklingen av denna teknologi kan belysas genom vidare analyser av jägar-samlarkeramik från senare perioder.

–  Här ligger vi väl framme i Sverige och har redan utfört omfattande analyser på matrester i cirka 5000 år gamla kermikkärl som använts av jägare-samlargrupper, säger Sven Isaksson. Spännande likheter mellan dessa analyser och det nu analyserade äldre japanska materialet är just kopplingen till stränder och tillredningen av fisk. Detta öppnar upp för oerhört spännande forskningsarbete framöver, också kring vår förståelse för hur nya tekniker uppstått, spridits och förändrats över tiden.

Länk till artikeln ”Earliest evidence for the use of pottery” i Nature: http://dx.doi.org/. DOI 10.1038/nature12093

För ytterligare information
Sven Isaksson, docent vid Arkeologiska forskningslaboratoriet och Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, tfn 08-674 7367, mobil 0703-55 89 69, e-post, sven.isaksson@arklab.su.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.