Kvinnors äggceller avger kemiska signaler för att locka till sig spermier. Ny forskning från Stockholms universitet visar att äggcellen genom signalerna kan välja spermie. Olika kvinnors ägg attraherar olika mäns spermier – och föredrar inte alltid partnerns.
5 juni disputerade Haymanot Baheru med avhandlingen Hyressättning – Prisets reglering vid bostadshyra vid Juridiska institutionen. Efter närmare 80 år av konstant och omfattande prisreglering på bostadshyresmarknaden, har vi idag ett extensivt, icke-transparent och komplext regelverk som på många sätt är cirkulärt i både konstruktion, omfattning och resonemang, konstaterar Baheru.
En ny global studie visar att växters tolerans mot värme och kyla beror på vad deras förfäder utsatts för. Svenska växter som inte hunnit genomgå förberedelser för årstidsväxlingar kan vara extra känsliga för oväntade temperaturförändringar. Resultaten kan hjälpa till att förutsäga hur växter svarar på klimatförändringar och vilka växtarter som riskerar att gå förlorade i ett förändrat klimat.
Att ha kompisar är meningen med skolan, tycker ungdomarna i en ny avhandling. Samtidigt som skolarbetet kräver uppmärksamhet, är vänskapande ett hårt arbete som pockar på tid och energi. – Vi vuxna behöver bli mer lyhörda för hur sociala relationer görs i skolan, säger forskaren Lina Lundström.
En ny metod för att återvinna gamla batterier kan ge bättre och billigare laddningsbara hydridbatterier (NiMH). Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet.
Experimentalfältet var namnet på den plats där Accelerator och Stockholms universitet ligger idag. I en kommande utställning med samma namn presenteras sex samtida konstnärskap som experimenterar kring leverne, jordbruk och samhällsbyggande. När vårt samhälle ställs inför stora frågor undersöker Accelerator experimenterandets roll i samhället, och det som sker inom samtidskonsten och vetenskapen.
Temperaturen i Östersjön ökar snabbare än i den i världshaven. Men det finns arter som klarar varmare vatten. Hoppkräftan, en viktig födokälla för sill och skarpsill, klarar 2 till 4 grader varmare vattentemperaturer än dagens nivåer – åtminstone i Stockholms skärgård. Det finns dock andra hot mot hoppkräftan.
Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför dör krokodiler och delfiner uti vissa områden i världen? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.
Stockholms universitet startar ett Naturvetenskapligt basår, en ettårig förutbildning på gymnasienivå som ger behörighet till och garanterad plats på något av universitetets 17 naturvetenskapliga kandidatprogram. Ansökan öppnar 20 maj.
Virtuella rundvandringar, cybermöten med forskare, digitala aktiviteter och livesända föreläsningar. Det är en del av innehållet när årets Klimatfestival blir digital.
Forskare har identifierat vilka celler i kroppen som det nya coronaviruset kan infektera. Kartläggningen kan ge ledtrådar till möjliga transmissionsvägar samt typer av läkemedel som kan vara effektivt mot infektionen. Resultaten presenteras av en internationell forskargrupp med svenska forskare vid SciLifeLab knutna till Stockholms universitet, KI och KTH, och publiceras i Nature Medicine.
Löneskillnaderna mellan olika arbetsplatser i Sverige blir allt större. Det visar en ny studie i sociologi av bland andra forskare från Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, som undersökt data från Sverige och 13 andra höginkomstländer.
Fångade Rydbergjoner kan vara nästa steg i utvecklingen av kvantdatorer som är praktiskt användbara. Det visar en ny studie i tidskriften Nature.
Stockholms universitet har utsett 2020 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets hedersdoktorer är Jane Gaines, Tobias Svanelid, Lars Hörngren, Ann Åberg, Yuto Kitamura, Karen Kohfeld, Fernando Martín, Joanna Rose och John Rubinstein.
I en tid av ökad isolering är Accelerator först ut med en tjänst där människor kan uppleva konst tillsammans genom att boka ett personligt möte och visning med en guide online. I vårens livesända samtalsprogram bjuds publiken in att delta när konstnärer och forskare möts för att reflektera kring konstens och vetenskapens roll i en omvälvande tid.
Den typ av bostadsområde eller region som flyktingar och andra migranter först bosätter sig i är också ofta det område där de stannar kvar. Det gäller både relativt fattiga områden och mindre orter, om det var där de först hamnade. Det visar en ny avhandling i kulturgeografi från Stockholms universitet som motsäger en vanlig teori om hur flyktingar och migranter flyttar.
Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra sinnen. Men ny forskning pekar i stället på att doftsinnet kan dominera synsinnet. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet och som publiceras i tidskriften Cerebral Cortex.
Hur går smittspridning till? Vilka pandemier har förekommit historiskt? Vad blir konsekvenserna för kulturlivet när många evenemang ställs in? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter av pandemier med anledning av coronavirusutbrottet.
21 mars öppnar andra delen av Ympa orden, piska min tunga. Nya verk tillkommer och andra byter skepnad när Johanna Gustafsson Furst fortsätter utforska samtidens frågor kring maktutövning genom språk. I utställningen ingår boken Stridsskrift, där Gustafsson Fürst i samarbete med Sara Abdollahi (redaktör), upplåter plats åt andra röster och fler perspektiv genom att bjuda in författare och poeter.
Stockholms universitet har ett antal forskare inom olika ämnen som relaterar till Internationella kvinnodagen.
