Forskare som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023.
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023.
För första gången har gravitationens påverkan på antimateria observerats i ett experiment. Det har skett vid ALPHA-experimentet på CERN, där Fysikum på Stockholms universitet är representerat genom Svante Jonsell.
En forskningsgrupp har presenterat en forskningssammanställning som breddar förståelsen av kroniska utmattningssyndrom, inklusive CFS/ME och postcovid-tillstånd, som ibland har setts som obotliga sjukdomar. Slutsatserna kan ge nytt hopp för patienter som lider av dessa tillstånd.
Digital teknik som gör det lätt för företag, individer och volontärer att nå varandra spelar en avgörande roll för framgången för dagens frivilligorganisationer. Det visar en ny avhandling i data- och systemvetenskap från Stockholms universitet, där arbete för minskat matsvinn står i fokus. Avhandlingen bidrar med fem ”fallgropar” elle nyckelfrågor för den som vill skapa sociotekniska nätverk.
Den 29 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus – den mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Vid högtiden uppmärksammas såväl nyblivna doktorer som nya professorer och hedersdoktorer.
Under en forskningsexpedition ledd av Linnéuniversitetet och Stockholms universitet till de djupaste delarna av Östersjön i Landsortsdjupet upptäckte forskare nyligen ett område med omfattande utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan från bottensedimenten.
Hur arbetar universiteten med hållbarhetsfrågor och vad har de för roll i genomförande av FN:s Agenda 2030? Dessa frågor står i fokus för Sustainability forum den 4 oktober. Arrangemang av Stockholm trio
Forskare har för första gången isolerat och sekvenserat RNA-molekyler från en utdöd art. Analyserna gjordes på ett mer än hundra år gammalt exemplar av en tasmansk tiger som bevarats torkat i rumstemperatur i en museisamling. Resultaten har betydelse för försöken att återuppliva utdöda arter, som tasmanska tigern och den ullhåriga mammuten, men även för att studera pandemiska RNA-virus.
Varför skjuts det så mycket i Sverige? Vilka är skälen till att våld i nära relationer är så utbrett? Hur påverkas samhället av kriminaliteten och hur ser samhällsinstitutionernas förebyggande arbete ut?
Det finns många akademiska traditioner. En av de främsta för Stockholms universitet är installations- och promotionshögtiden i Stockholms stadshus i september varje år. Här är forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor om högtider, ceremonier och ritualer.
För första gången har en internationell forskargrupp kunnat kartlägga samtliga nio planetära gränser som är avgörande för att trygga en säker framtid. Ny forskning, publicerad i tidskriften Science Advances, visar att sex av dessa gränser redan har överskridits samtidigt som mänsklig påverkan på planeten fortsätter att eskalera.
Glaciären på Kebnekaises sydtopp blir allt mindre. Det som tidigare var Sverige högsta punkt är nu 1,4 meter lägre än förra året. Mätningar visar dessutom stor avsmältning på andra svenska glaciärer.
Hur många släktingar har svenskar? Och i vilken ålder är släkten som störst? Det har forskare i demografi tagit reda på i en ny studie.
Accelerator presenterar den första institutionella soloutställningen i Sverige med Stockholmsbaserade konstnären Lisa Tan. I utställningen Dodge and/or Burn tittar Tan på skärningspunkter mellan nervsystemet och människans inre liv för att förstå mekanismerna och verkningar av konst, osäkerhet och formandet av det egna jaget.
Att komma ihåg ordningen på information är centralt för att en människa ska kunna delta i samtal, planera sin vardag eller genomgå en utbildning. En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS One, visar att förmågan troligen utmärker just människosläktet. Inte ens våra närmaste släktingar, som dvärgschimpanser, lär sig ordning på samma sätt.
För första gången har forskare tagit fram en bild av Vintergatan med hjälp av neutriner, som observerades med teleskopet IceCube i den antarktiska isen. Bilden antyder att den kosmiska strålningen oftare krockar med gas och stoft i Vintergatans centrala delar än vad man tidigare trott. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Science.
Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie publicerad i Nature Communications undersöker forskare vid Stockholms universitet frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter, rovfjärilen och rapsfjärilen.
Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.
Hur förändrades svenskarnas sparande efter att det allmänna pensionssystemet reformerades i grunden i slutet av 1990-talet? En ny avhandling i nationalekonomi visar att trots att det nya systemet innebar lägre pensionsinkomster så ökade inte sparandet. Människor förstod inte innebörden som reformen hade på framtida pensionsinkomster.
Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.