Gå direkt till innehåll
Marcelo Ketzer ska påbörja provtagningen från en sedimentkärna. Foto: Christian Stranne
Marcelo Ketzer ska påbörja provtagningen från en sedimentkärna. Foto: Christian Stranne

Pressmeddelande -

Omfattande metangasläckage från Östersjöns djupaste bottnar

Under en forskningsexpedition ledd av Linnéuniversitetet och Stockholms universitet till de djupaste delarna av Östersjön i Landsortsdjupet upptäckte forskare nyligen ett område med omfattande utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan från bottensedimenten.

Området där metanläckaget upptäckts ligger i Landsortsdjupet, cirka 30 kilometer sydost om Nynäshamn. Christian Stranne, docent i marin geofysik vid Stockholms universitet, är överraskad av upptäckten.

–Vi vet att det kan bubbla ut metangas från grunda kustnära havsbottnar i Östersjön, men jag har aldrig sett en så intensiv bubbelavgång tidigare och definitivt inte från ett så djupt område, säger Christian Stranne.

Bristfälligt kunskapsläge
Forskningsprojektet, som är finansierat av Carl Tryggers Stiftelse, syftar till att utöka kunskapen om metan och dess källor och sänkor i de syrefria miljöerna i Östersjöns djupare delar. Projektet leds av Marcelo Ketzer, professor i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet.

–Kunskapen kring de faktorer som styr hur mycket metan som produceras i de här djupare områdena och vart metanet tar vägen är bristfällig. Hur reagerar systemet på till exempel övergödning eller ett varmare klimat? Jag visste från ett av mina tidigare projekt att metanhalterna i sedimenten i det här området är högre än på andra ställen i Östersjön, men jag hade aldrig förväntat mig att det skulle bubbla ut metan i havet på det här viset, berättar Marcelo Ketzer.

Forskarna fastställde områdets utbredning till cirka 20 kvadratkilometer (motsvarande nästan 4 000 fotbollsplaner) och det ligger på runt 400 meters djup. Under expeditionen samlades ett stort antal sedimentkärnor och vattenprov in och nu hoppas forskarna att vidare analyser ska kunna ge svar på varför det släpps ut så mycket metangas från just det här specifika området.

En annan intressant upptäckt som gjordes under expeditionen handlar om hur högt upp genom vattenpelaren metanbubblorna stiger.

–På de djup som vi jobbar med här kan man förvänta sig att metanbubblorna når som högst kanske 150-200 meter från havsbottnen. Metanet i bubblorna löses upp i havet och därför minskar de oftast successivt i storlek när de stiger mot havsytan, säger Christian Stranne.

Till forskarnas stora förvåning kunde de se vissa bubblor stiga till 370 meter från havsbottnen.

Teori om att syrefria bottnar ligger bakom
Forskarna har hittills inte lyckats ta reda på exakt hur högt bubblorna når. Från ekoloden kan de se bubblor till åtminstone 40 meter från havsytan, men det kan mycket väl vara så att en del bubblor når betydligt högre än så. En av förklaringarna kan vara att bubblorna är ovanligt stora, men forskarna har en alternativ förklaring som de anser troligare.

–Vi tror snarare att det är kopplat till de syrefria förhållandena i Östersjöns djupvatten. Om det inte finns syre så kan halterna av löst metan i havet bli relativt höga, vilket i sin tur leder till att bubblorna inte tappar metan lika snabbt. Det är en hypotes som vi just nu undersöker och om den visar sig vara korrekt kan det få konsekvenser – om syreförhållandena i Östersjön försämras ytterligare skulle det sannolikt leda till en större transport av metan från de djupare delarna av Östersjön, säger Christian Stranne.

Marcelo Ketzer och Christian Stranne tror att metangasutsläpp liknande de som upptäckts i Landsortsdjupet även kan förekomma på andra platser i Östersjön.

Kontakt:
Marcelo Ketzer, professor i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet
E-post: marcelo.ketzer@lnu.se Tfn: 076-1078803

Christian Stranne, docent i marin geofysik vid Stockholms universitet
E-post: Epost: christian.stranne@geo.su.se Tfn: 070-6476154

Ämnen

Kategorier


Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.