Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Gammalt protein nyckel till kylanpassning hos däggdjur

    För 120 miljoner år sedan levde föregångare till nutidens däggdjur. Tack vara dagens genforskningsteknik har det nu blivit möjligt att kartlägga hur olika proteiner var uppbyggda i denna tidiga föregångare till bland annat människan. I en ny studie har forskare vid Stockholms universitet visat hur det så-kallade frikopplingsproteinet UCP1 är nyckeln till att vissa däggdjur kan leva i kallt klimat.

  • EU-valet: experter vid Stockholms universitet

    Behöver du en expert inför valet till Europaparlamentet? Stockholms universitet har sammanställt en lista på forskare som kan svara på frågor om bl a EU:s institutioner, svenskt och europeiskt valdeltagande, populistpartier och högerextrema partier, nationell och regional identitet, fransk-tyska relationer, opinionsundersökningar, Europarätt samt klimat-, jordbruks- och Östersjöfrågor i EU.

  • Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång

    Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna.

  • Medborgarrådet: Sverige behöver vara lika enade om klimatet som försvaret

    Gör klimatet till ett skolämne, satsa på höghastighetståg och gör kollektivtrafiken mer pålitlig, jämlik och billigare. Det är 3 av 22 förslag från Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet. ”Om vi kan enas, borde även våra folkvalda kunna göra det” skriver rådet i ett gemensamt uttalande. Sedan i mars har 60 slumpvis utvalda personer från hela landet medverkat i Sveriges första nationel

  • Rymdteleskop hittar tecken på atmosfär runt jordlik exoplanet

    Exoplaneten 55 Cancri e har troligen en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid, visar en ny studie som är publicerad i Nature. Tidigare har man spekulerat i att planeten saknar atmosfär, men med hjälp av nya observationer från rymdteleskopet James Webb har forskare från bland annat Stockholms universitetet kunnat studera atmosfären runt den jordlika stenplaneten.

  • Pressvisning: CHEAP på Accelerator

    Den 17 maj öppnar Accelerator Choose Mutation, with photographs by Annette Frick av konstkollektivet CHEAP. Gruppens kärnmedlemmar består av konstnären och ikonen Vaginal Davis, skådespelaren Susanne Sachsse, översättaren Daniel Hendrickson och akademikern Marc Siegel. Utställningen är en del av Moderna Museets initiativ att belysa olika delar av Vaginal Davis mångfasetterade arbete.

  • Arbetslivet – vem kan svara på vad?

    Hur påverkar EU svensk arbetsrätt? Vad är det som gör att man stannar eller säger upp sig från ett jobb? Och vilken betydelse har onödiga arbetsuppgifter för hälsa och välbefinnande över tid? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor om arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö.

  • Sex nya hedersdoktorer vid Stockholms universitet

    Stockholms universitet har utsett 2024 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Zhaojun Bai, Magnus Florin, Katja Franko, Phoebe Okowa, Camille Parmesan och Matthias Tschöp.

  • Permafrostområden skiftar från kolsänka till kolkälla när klimatet förändras

    En omfattande studie om kolbalansen i det nordliga permafrostområdet har avslöjat betydande förändringar under påverkan av klimatförändringar. Studien visar att områden som tidigare varit en nettosänka nu är en nettokälla av kol. Tillsammans med forskarkollegor beskriver Justine Ramage och Gustaf Hugelius från Stockholms universitet dynamiken i växthusgasutsläpp i detta kritiska ekosystem.

  • Kvantgenombrott när laserljus gör material magnetiska

    Kvantteknologins potential är enorm men är idag till stor del begränsad till laboratoriernas extremt kalla miljöer. Forskare på Stockholms universitet visar hur man med hjälp av laserljus kan framkalla kvantbeteenden i rumstemperatur och få icke magnetiska material att bli magnetiska. Genombrottet förväntas bana väg för snabbare och energieffektiva datorer, informationsöverföring och datalagring.

  • Snabbhetspremien i föräldraförsäkringen ledde till fler för tidigt födda barn

    Införandet av en reform som skyddade nivån på föräldrars föräldrapenning 1980 fick oavsiktliga konsekvenser för barns hälsa. Reformen ledde till en ökning av antalet för tidigt födda barn. Det visar en studie från forskare vid Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics.

  • Havsvågor driver PFAS tillbaka till land

    PFAS återutsöndras till luften från brytande havsvågor på nivåer som är jämförbara med, eller större än, andra källor. Detta etablerar en cyklisk transportprocess för dessa "evighetskemikalier" mellan land och hav. Det visar en ny studie utförd av forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, och som är publicerad i Science Advances.

  • Luktsinnet styrs av hjärnans förväntningar

    Luktsinnet påverkas till stor del av ledtrådar från andra sinnen, medan synsinnet och hörselsinnet påverkas i mycket mindre utsträckning, visar en ny studie i Journal of Neuroscience.

  • Sömnen påverkar hur gammal du känner dig

    Att känna sig sömnig kan öka ens ålder med tio år. Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att sömnen påverkar hur gammal man känner sig. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

  • Ny forskning belyser hur hjärnan navigerar under samtal

    Forskare har avslöjat nya insikter om hur hjärnan bearbetar tal och lyssnande under samtal genom avancerade undersökningar med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI). I en banbrytande studie, publicerad i tidskriften Cerebral Cortex, har forskarna jämfört hjärnaktiviteten hos personer när de både talar och lyssnar under naturliga samtalssituationer.

  • Effekter av bekämpningsmedel kan föras vidare i generationer

    Exponering för ogräsmedlet linuron, som bland annat används vid produktionen av sojabönor, kan leda till förändringar av DNA genom flera generationer. Det visar en ny studie från Stockholms universitet genomförd på grodor. Bland annat hittades förändringar i barnbarns hjärnor och testiklar, som kan leda till förändringar i tillväxt, ämnesomsättning och förmåga att få barn.

Visa mer