Unga guppyer som fick se och interagera med levande fiskar utvecklade större hjärnor än guppyer som bara fick se andra fiskar på skärm. Det visar en ny studie från Stockholms universitet, publicerad i Biology Letters. Resultaten tyder på att levande social interaktion i realtid kan vara viktig för hjärnans utveckling.
Vad är en sommarfobi? Vilka är sommarlovets största utmaningar? Och så får du koll på vilka ämnen som ingår i din solkräm? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter av sommar och semester.
Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Hur kan lagstiftning och juridiska styrmedel användas för att skydda biologisk mångfald? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.
PRESSVISNING 20 MAJ: Inför den biologiska mångfaldens dag finns två nya konstverk på plats framför Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Konstverken avbildar de hotade växtarterna martorn och ostronört i jätteformat och sätter fokus på det artbevarande arbete som till viss del även bedrivs i botaniska trädgårdar. Verken lyfter också frågor som rör biologisk mångfald och klimatpåverkan.
Forskare har med hjälp av rymdteleskopen Hubble och James Webb studerat tusentals unga stjärnhopar när de lämnar de gas- och stoftmoln där de föds. Studien, som publiceras i Nature Astronomy, visar att stora stjärnhopar gör sig av med sin omgivande gas snabbare än mindre hopar. Resultaten ger ny kunskap om hur stjärnor bildas och påverkar sin omgivning.
Hur arbete och omsorg fördelas i en relation påverkar hur hårt kvinnor drabbas ekonomiskt när de separerar. En ny studie i tidskriften PNAS som tittat på både sam- och olikkönade par visar att mer jämställda relationer minskar de ekonomiska förlusterna, men när ett barn är fött av en av parterna koncentreras omsorgsansvaret ofta till henne och fördelen minskar.
Stockholms universitet har utsett 2026 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Matti Bye, Marie Ekeland, Karen Evans, Stéphane Horel, Ugo Pagallo och Corinne Péneau.
En enda vandrande björnhane har gett avgörande insikter om brunbjörnens historia i Skandinavien efter senaste istiden. Det visar DNA-analys av lera från en sjö i Tärnaby.
Forskare vid Stockholms universitet har med hjälp av röntgenlaserstudier lyckats påvisa en kritisk punkt i vatten vid –63 grader Celsius och 1000 atmosfärer. Den kritiska punkten skapar fluktuationer i ett stort temperaturområde och är orsaken till att vatten har märkliga egenskaper även vid våra temperatur- och tryckförhållanden. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science.
Hundar var etablerade som en egen art redan under istiden och spridda över stora geografiska områden. En ny studie publicerad i Nature ger det hittills starkaste genetiska stödet för att hunden var etablerad som art långt tidigare än man tidigare kunnat visa, och att relationen mellan människa och hund har mycket djupa rötter i förhistorien.
Vilken roll spelar känslorna i politiken? Hur förhåller sig ideologier till sakpolitik? Hur beter sig väljarna i olika situationer? Vilken roll spelar medierna i valet? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter på området svensk politik, demokrati, val och politisk historia.
Vatten är en av våra mest grundläggande resurser, men tillgången till säkert dricksvatten och sanitet är fortfarande ojämlikt fördelad i världen. Stockholms universitet har forskare som kan svara på frågor om vatten ur olika perspektiv, från klimatförändringar och ekosystem till vattenresurser, livsmedelssystem och global ojämlikhet.
Sill från olika delar av Östersjön skiljer sig genetiskt från varandra med delbestånd som är väl anpassade till lokala skillnader i salthalt och temperatur, men populationerna kan också blanda sig med varandra. Det visar en ny studie av forskare från Stockholms universitet, Uppsala universitet och SLU. Resultaten har stor betydelse för en hållbar förvaltning av Östersjösillen.
Den person du satt bredvid i klassrummet kan ha större betydelse än du tror. För barn från låginkomstfamiljer kan en vän från en mer privilegierad bakgrund vara tillräckligt för att lyckas senare i livet – och därmed också få bättre hälsa. Det visar en ny avhandling av doktoranden Klara Gurzo vid Stockholms universitet.
En ny studie publicerad i tidskriften Addiction visar att cannabisanvändning bland svenska ungdomar följer samma befolkningsmönster som tidigare påvisats för alkohol. Resultaten tyder på att förändringar i den genomsnittliga cannabisanvändningen bland unga återspeglas i hela gruppen– från de som använder sällan till dem som använder ofta.
Klimatförändringar förskjuter granens lämpliga växtområden norrut. En ny studie från Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet jämför klimatprognoser för perioden 2005–2095 med faktiska förändringar i granvolym mellan 2005 och 2020. Resultaten visar en tydlig skillnad mellan vad klimatet förväntas tillåta och hur granbestånden i Sverige faktiskt utvecklas i dag.
Unga som känner sig ensamma vid 18 års ålder är mer benägna att drabbas av depression och ångest i unga vuxenåren, enligt en ny studie från Stockholms universitet. Resultaten visar att ensamhet i övergången från ungdom till vuxenliv kan bidra till psykisk ohälsa senare i livet.
Olympiska spel handlar inte enbart om sportresultat. Stockholms universitet har experter som breddar perspektiven och kan berätta om olika kopplingar mellan idrott och politik liksom om sportmarknadsföring och ”sportwashing”.
Ny forskning visar att vittnen som talar ett andraspråk är lika tillförlitliga som modersmålstalande, men riskerar att bedömas annorlunda av rättssystemet.
Att bli mobbad på jobbet gör inte bara människor olyckliga för stunden – det kan också leda till behov av medicinsk behandling för psykisk ohälsa. En ny studie från Stockholms universitet visar att anställda som utsätts för mobbning på arbetsplatsen löper större risk att påbörja behandling med psykofarmaka, särskilt antidepressiva läkemedel, inom så kort tid som två år.
