Gå direkt till innehåll

Ämnen: Humanistisk vetenskap

  • Naturvetenskap och humaniora går ihop för att förstå människan

    Hur och av vem lär sig människan sin kultur? De frågorna försökte deltagarna i en vetenskaplig tävling besvara. Resultaten presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften Science. Tävlingen anordnades av det internationella forskningsprojektet Cultaptation vid bland annat Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet.

  • Nya mätningar kan ge svar på gåtan om universums mörka energi

    Universum består till 72 procent av mörk energi. Denna gör att galaxerna i universum avlägsnar sig från varandra i allt snabbare takt. Det finns idag ingen förklaring till vad denna mörka energi är, men med nya resultat från en studie ledd av forskare från Oskar Klein Center vid Stockholms universitet har vi kommit ett steg närmare.

  • Riskbedömningar i LVU- och vårdnadsmål håller inte måttet

    Straffprocessen är i sig inget skydd för barn som löper risk att utsättas för övergrepp eller vanvård av en förälder. Många fall når inte så långt som till åtal och ett straff utesluter inte alltid fortsatt kontakt mellan barnet och den vuxne. Däremot kan kontakten begränsas i ett vårdnadsmål mål enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

  • Fler sökande till universitetets sommarkurser

    Fler söker sommarkurser vid Stockholms universitet. Till de 60 utbildningar som kan sökas via portalen www.studera.nu har drygt 39 procent fler sökt än motsvarande tidpunkt 2009.

  • Därför missar astronomer 90 procent av de mest avlägsna galaxerna

    Astronomer har länge vetat att mycket av det ljus som skulle kunna ses från universums mest avlägsna galaxer aldrig når fram till deras teleskop. Nu tack vare extremt djupa observationer med två av de fyra 8,2-meters jätteteleskopen som utgör ESO:s observatorium VLT (Very Large Telescope), samt ett unikt specialgjort filter, har astronomer kunnat fastställa hur pass stort bortfallet är.

  • Hur kommunicerades mode förr i tiden?

    Hur färdades modebegrepp över språkliga, sociala och geografiska gränser i det tidigmoderna Europa? Genom vilka mekanismer har idéer om mode kommunicerats?

  • Du är ditt eget varumärke

    Coca Cola, Starbucks och Apple. Alla är de starka varumärken som de flesta känner till, men även namn som Katrin Zytomierska, Peder Lamm och Melker Andersson kan betraktas som varumärken.

  • Harvardprofessor utvärderar Finansinspektionen

    Den välrenommerade forskaren professor Howell Jackson vid Harvard Law School ska, i samarbete med Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL) vid Stockholms universitet, genomföra en högkvalitativ och oberoende vetenskaplig studie av den finansiella tillsynen i Sverige med fokus på Finansinspektionen.

  • Svenska studenter vinner helårsstipendium till Kina

    I helgen avgörs vilka svenska studenter som är bäst på kinesiska. Nu på söndag, den 14 mars kl. 13.00–17.30, hålls den svenska deltävlingen i den internationella språktävlingen Chinese Bridge i Aula Magna, Stockholms universitet. Tävlingen arrangeras av Konfuciusinstitutet i Stockholm i samarbete med kinesiska ambassaden.

  • Skandinavismens idéer lever fortfarande i kulturvärlden

    Parallellt med skandinavismens framväxt som en politisk rörelse i mitten på 1800-talet utvecklades också en kulturell rörelse som kom att bli en strålande succé. Den nordiska samhörighetskänsla vi idag uppfattar som naturlig är ett resultat av denna.

  • Prestige och könsmix på arbetsplatsen ger högst lön. Serviceyrken ger lägst.

    Skaffa dig ett yrke med hög prestige där könssammansättningen är jämn om du vill ha en hög lön. Vill du jobba med service riskerar du däremot att hamna i botten av löneligan. Det visar forskaren Charlotta Magnusson vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet i en avhandling som nyligen lades fram.

  • Framtidens läkemedel utan biverkningar

    Genom att utnyttja cell-penetrerande peptider som innehåller runt tjugo naturliga aminosyror kan leveransen av DNA-liknande molekyler in till mänskliga celler kraftigt förbättras. De DNA-liknande molekylerna, så kallade oligonukleotider, är erkänt problematiska att föra in i kroppens celler men de har potentiellt en positiv effekt på ett stort antal sjukdomar.

Visa mer