Gå direkt till innehåll

Ämnen: Humanistisk vetenskap

  • Stockholmspriset tilldelas världsledande kriminologer

    Idag, 15 juni, delas det årliga Stockholmspriset i kriminologi ut i Stockholms stadshus. Priset tilldelas i år Travis W. Hirschi, Cathy Spatz Widom och Per-Olof Wikström för deras forskning om hur relationen till föräldrar och kamrater kan påverka framtida brottslighet.

  • Experter som svarar på frågor om Brexit

    Har du som journalist frågor om Brexit-omröstningen? Här finns en lista på experter vid Stockholms universitet som gärna svarar på frågor om potentiella konsekvenser av ett brittiskt utträde ur EU.

  • Så formade humor den borgerlige mannens identitet

    Kring sekelskiftet 1900 blomstrade den svenska skämtpressen. Tidningar som Söndags-Nisse och Kasper, huvudsakligen riktade till den borgerlige mannen, kom ut i stora upplagor och lästes såväl i hemmen som på kaféer och rakstugor. I en ny avhandling i konstvetenskap från Stockholms universitet undersöks hur skämtbilderna formade bilden av den borgerlige mannens identitet.

  • Ny bok: ”Politisk populism kan vara bra för demokratin”

    Den moderna populismen är ett globalt fenomen som är här för att stanna, hävdar Benjamin Moffitt, forskare vid Stockholms universitet och författare till ”The Global Rise of Populism”. Populisternas budskap är ofta enkla: Landet är i kris och etablissemanget struntar i folket. De vinner också uppmärksamhet och röster genom att bryta mot politiska spelregler.

  • Nytt ljus över klimatets dimmiga förflutna

    Före industrialiseringen kan klimatet ha varit molnigare än man tidigare trott. Det visar forskare från Stockholms universitet, tillsammans med kolleger från Europa och USA, i två artiklar som publicerats i Nature. Nya resultat från CLOUD-experimentet i schweiziska CERN visar att ångor från träd, i frånvaro av svavelsyra, producerar stora mängder aerosolpartiklar i atmosfären.

  • Poesi på liv och död – exilen den verkliga utmaningen

    Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket i Etiopien, fängslas och torteras för sina dikter. På en polisstation i Addis Abeba korsar hans väg de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Ett halvår efter att journalisterna frigivits skriver cellgrannen: ”I am coming to Sweden”. Möt Caalaa i ett samtal om exil med Martin Schibbye och litteraturforskaren Daniel Pedersen.

  • Trängd vetenskapssvenska används i praktiken

    Allt fler vetenskapliga texter från svenska universitet skrivs på engelska. Men det betyder inte att vetenskapssvenskan i allmänhet för en tynande tillvaro. Det visar Linus Salö i en ny avhandling från Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet.

  • Sveriges yngste Ph.D. vill förstå vanliga människors räknande

    Stefan Buijsman, Sveriges yngsta doktor, har endast 20 år gammal disputerat i matematisk filosofi vid Stockholms universitet. Hans avhandling handlar om vår syn på matematiken: till exempel om den till sin natur är verklig eller en historia vi enats om, en fråga som länge debatterats av filosofer.

  • Nobelpristagare bland 2016 års hedersdoktorer

    Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Däribland finns Mario Vargas Llosa, nobelpristagare i litteratur. Nya hedersdoktorer inom humanvetenskap är även Dmitrij Dobrovoľskij, Marcia Landy, Phillip R. Shaver, Samuel L. Odom och Ellen Hey. Inom naturvetenskap Philip D. Jones och Xiaowei Zhuang.

  • Politiska beslut behövs för bättre tolkutbildning

    Det behövs samordnade politiska beslut för att revidera Sveriges strategi för tolkutbildning, som är från 1970-talet. Det framgår av rapporten ”Tolkutbildning i Sverige – ett kritiskt vägval”, som i dagarna publiceras av Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet.

  • Sverige, migration och flyktingskap. En samtalsserie i sju delar

    Under våren bjuder Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, in till en öppen samtalsserie i sju delar med fokus på Sverige, migration och flyktingskap. I samtal med forskare och masterstudenter vid institutionen ges fördjupad kunskap, olika perspektiv och ett vidare sammanhang på dagens situation.

  • Kulturella normer spred keramiken

    Forskare har tidigare antagit att ett mildare klimat ledde till nya matvanor, och orsakade den snabba spridningen av keramik i Japan för omkring 11 500 år sedan. Nya resultat visar att keramiken var reserverad för fisk, och kultur snarare än klimat orsakade keramikens spridning.

  • Stora forskningsanslag till projekt om tinande permafrost och social ekonomi

    Två forskare vid Stockholms universitet får stora anslag från europeiska forskningsrådet, ERC.. Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, undersöker tinande permafrosts möjliga inverkan på klimatet. Torsten Persson, professor vid Institutet för internationell ekonomi, forskar om hur samspelet mellan ekonomiska och sociala motiv styr individuella beslut.

  • Bildningspodden är tillbaka

    Första säsongen av Stockholms universitets folkbildande podcast Bildningspodden blev en succé och publikfavorit i vintras. Idag lanseras den andra säsongen, som kommer att pågå fram till sommaren, med två nya avsnitt. Bakom Bildningspodden står Magnus Bremmer, forskare vid Stockholms universitet och kulturjournalist, och Klas Ekman, författare och journalist.

Visa mer