Gå direkt till innehåll

Ämnen: Humanistisk vetenskap

  • Hälften av invånarna i vikingatidens Sigtuna var invandrare

    Analys av lämningarna från 38 människor som levde och dog i Sigtuna ca år 900-1100 visar stor variation av geografiskt urpsrung. Hälften hade flyttat dit: från Norge, Danmark, brittiska öarna, Ukraina, Litauen, Tyskland, Centraleuropa. I dåtidens Sigtuna var 70% av kvinnorna invandrare (män 44%). Studien kombinerar bl a DNA-analys och analys av strontium i tänderna, presenteras i Current Biology.

  • Jens Mikkelsen tilldelas Cordelia Edvardson-priset

    Sydsvenskans grävande reporter Jens Mikkelsen tilldelas 2018 års Cordelia Edvardson-pris. I sina reportage har Mikkelsen bland annat avslöjat väktares våld mot pojkar på Malmö C, bostadsföretaget HSB:s gräddfiler i Lund, och Malmö kommunala bostadsbolags hemliga svartlistning av hyresgäster. Dessutom har han på ett känsligt sätt skildrat ett antal familjedramer.

  • Nyckeln till likvärdig skrivundervisning och rättvisande betyg

    Lärare måste få ökade möjligheter att kontinuerligt diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges. Sådana samtal är nödvändiga för att elever ska få en likvärdig skrivundervisning och rättvisande betyg. Det hävdar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.

  • Stina Ekblad och Lena ten Hoopen bland Stockolms universitets hedersdoktorer

    Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Däribland finns skådespelaren Stina Ekblad och författaren och journalisten Lena ten Hoopen. Även Nora Berend, Ilga Zagorska, Susan Sandall, Rita Colwell, Roland Beckmann, Sergio Albeverio och Ulrike Lohmann blir hedersdoktorer.

  • Med huvudet på skaft – nytt ljus på stenåldern

    Ritualiserade huvuden på pålar. Stenåldersmänniskornas samhälle och föreställningsvärld var mer komplex än man tidigare trott. Det visar nya analyser av de skallar som hittats i Kanaljorden i Motala.

  • Unga vuxna behöver diskutera sin terapi

    Att gå i terapi hos en psykoterapeut leder inte alltid till att man känner sig hjälpt. Unga vuxna ställer särskilda krav på lyhördhet och anpassning hos terapeuten, och de behöver uppmuntras att diskutera terapin samtidigt som den pågår. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet som fokuserar på unga vuxnas erfarenheter av terapi som inte gått bra.

  • Guancherna på Kanarieöarna härstammar från Nordafrika enligt DNA-studie

    Kanarieöarnas urbefolkning, allmänt kända som guancherna, härstammar från Nordafrika. Teorin om deras ursprung har funnits länge, men har nu bekräftats av en grupp arkeologer, varav flera är knutna till Stockholms universitet. Resultatet har uppnåtts genom en DNA-undersökning av skelettdelar från guancher som bodde på Gran Canaria och Teneriffa före den europeiska erövringen på 1400-talet.

  • Birkakrigaren var en kvinna

    Krig under vikingatiden var inte en aktivitet uteslutande för män. Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som har gjorts av forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Studien är den första i sitt slag som kan visa genetiska bevis för att krigaryrket var öppet för kvinnor under vikingatiden.

  • Välkommen till Accelerator hösten 2017

    Manne Siegbahnlaboratoriet på Frescati byggs nu om till utställningsplatsen Accelerator. Under en begränsad tid visas en installation och ett performance av den uppmärksammade konstnärsduon Lundahl & Seitl: Elegy to the Medium of Film och Unknown Cloud on Its Way to Stockholm University. Som publik får man en unik möjlighet att utöver konsten även se den forna laboratoriemiljön.

  • Accelerator inleder höstsäsongen med Lundahl & Seitl

    Accelerator, Stockholms nya mötesplats för konst och vetenskap, inleder höstsäsongen med två verk av konstnärsduon Christer Lundahl och Martina Seitl: Okänt moln på väg mot Stockholm och Elegy to the Medium of Film. Pressvisning av båda verken sker tisdagen 19 september.

  • ”Medierna borde inte låta Trump styra agendan”

    - Att dra sig ur klimatavtalet måste betraktas som ett utslag av skandalartad inkompetens, en fara för den nationella säkerheten och ekonomin. Men det är bara en av flera saker som Trump och hans utnämnda gör som bryter mot det som de flesta amerikaner vill, säger medieprofessor Robert Entman som besöker Stockholms universitet.

  • När kraftsporten var manlig

    Mellan 1920- och 1960-talet var kraftsport mest för män ur arbetarklass. Boxare och tyngdlyftare var män som hade maskulint laddade värderingar om idrottslig stil och hur kroppen borde se ut. Ideal som innehöll tydliga klassmarkörer.

  • Att vara vanlig kräver mycket jobb

    Svenska småstadsungdomar som vill klä sig ”vanligt” måste kontinuerligt bevaka och uppdatera sin garderob, visar en ny doktorsavhandling från Stockholms universitet. Att hålla sig inom ramarna för vad som anses normalt är ett ständigt pågående jobb. Inte heller är steget särskilt långt mellan ”mainstream” och ”subkultur”.

  • Barn med skilda föräldrar kan få lägre betyg – de här drabbas värst

    Barn till skilda eller separerade föräldrar har generellt lägre betyg än barn med föräldrar som lever ihop. Men hur pass mycket betygen påverkas av separationen varierar mellan olika grupper som är födda i Sverige, som har ursprung i olika länder. Förklaringen kan ligga i hur pass vanligt det är med separationer inom respektive grupp, visar en ny studie från Stockholms universitet.

  • Barnkultursymposium 2017: Barnkulturens gränsland

    Barnkulturens gränser och gränser i barnkulturen är temat för 2017 års barnkultursymposium. Finns konstnärliga gränser inom barnkulturen och var anser vuxenvärlden att gränsen går för vad som är lämpligt för barn? Vad innebär de åldersmässiga skiljelinjerna mellan barn, ungdom och vuxen? Hur märks gränser som mellan stad och landsbygd eller mellan Sverige och resten av världen i barnkulturen?

  • Lila, violett och zombieordet gredelin

    För 500 år sedan användes ordet ”brun” för det vi i dag kallar ”lila”. Och ”röd” användes även för dagens ”rosa”. I en ny avhandling från Stockholms universitet förklarar Susanne Vejdemo hur, varför och hur fort vi byter ut ord i svenskan.

Visa mer