I maj för ett år sedan blev Husby nyhetsstoff i hela världen. Brinnande bilar och stenkastande ungdomar diskuterades i media, i politiska sammanhang och runt köksborden. Medierna fokuserade intensivt på det som hände. Men hur såg de som bor i Husby på händelserna? Fick de komma till tals och i så fall hur? Nu kommer den första sammanfattningen från ett stort forskningsprojekt om Husby.
Flickor som gick i sjätte klass 1966 med betyg som låg över respektive under genomsnittet löpte en ökad risk att begå en självmordshandling innan de blev 30 år. Detta om de växt upp i en familj som haft ambitionen att flickorna skulle vara duktiga i skolan. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften Gender & Education.
Vi föreställer oss att Sverige är ett land som har kommit långt när det gäller jämställdhet och människors rätt att välja partner och styra över sitt familjebildande. Men hur gestaltar sig exempelvis livet för unga män och kvinnor som förväntas leva upp till hedersrelaterade normer?
Den konventionella bilden av den ”riktiga” äldreomsorgsarbetaren är en vit medelålders kvinna. Och 90 procent av de som arbetar som vårdbiträden och undersköterskor i den offentliga äldreomsorgen är mycket riktigt kvinnor. Bilden utmanas dock av att andelen män som arbetar i äldreomsorgen ökar.
Det är sedan länge känt i forskningen att kvinnors utbildning påverkar hur många barn de får och när de väljer att skaffa sina barn. Mindre känt är att barnafödandet också kan påverka kvinnors val av utbildning. Det framkommer i en ny avhandling från Stockholms universitet.
Hur avhandlas frågor om sexualitet, kroppslighet, maktlöshet och agens i samtida queer, feministisk och lesbisk filmkultur och medieaktivism? Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet har bjudit in en rad framstående forskare och filmare för att diskutera ”queera sårbarheter” under ett symposium på Filmhuset. Det blir presentationer, filmvisningar och diskussioner den 20-21 feb.
Könspolitiska nyckeltexter är en ny antologi i två band med ett trettiotal historiska källtexter kommenterade av forskare. Här finns texter från Carl Jonas Love Almqvist via Ellen Key och makarna Myrdal till Olof Palme, Fadime Sahindal och Gudrun Schyman. Redaktörer för boken är David Tjeder, Fia Sundevall och Klara Arnberg som alla är verksamma vid Stockholms universitet.
Varannan Damernas, pappamånad, Jämställdhetslag, kvinnofridsreform, jämställdhetsintegrering och Göran Persson kallar sig feminist. I början av 2000-talet såg jämställdhetspolitiken ut att vara radikalare än någonsin. Men jämställdhet visar sig inte bara vara en fråga om framåtskridande eller könskamp, utan ingå i ett kraftfält där makten över ekonomi och arbete under lång tid stått på spel.
Sveriges befolkning blir allt äldre. En av de stora framtidsfrågorna är vilka som ska bära upp samhället framöver. Fler barn måste födas. Men hur ser föräldraskapets villkor ut? Stockholms universitets Linnécentrum för studier av europeisk socialpolitik, välfärd och familjedynamik (SPaDE) bjuder in till en pressfrukost på Södra Teatern i Stockholm 25 maj.
Kvinnorörelsen är känd för uttrycket det personliga är politiskt. En nyutkommen bok Politik och kritik – en feministisk guide till statsvetenskap ger en rad exempel på det omvända: hur politiken påverkar de villkor och möjligheter kvinnor och män lever under.
Sjuksköterskors arbetstrivsel försämras och deras vilja att säga upp sig ökar efter privatisering av akutsjukhus. Läkare och undersköterskor påverkas däremot i stort sett inte.
Manlighet konstrueras och reproduceras genom slutna nätverk. Samtidigt är kvinnor fortfarande underrepresenterade i styrelser och börsnoterade företag.
Stockholms universitet har nått en förlikning med de två studenter som via Diskrimineringsombudsmannen stämt universitetet på skadestånd med anledning av repressalie.
Hur ska universitet och högskolor använda sin kunskap och erfarenhet av öppen och dold ojämställdhet inom universitetsvärlden? Vid konferensen "The 6th European Conference on Gender Equality in Higher Education" som äger rum vid Stockholms universitet den 5-8 augusti fokuseras på olika sätt att föra fram kvinnors och mäns lika deltagande i forskning och utbildning.
Konferensen "Feminist Research Methods" som Centrum för genusstudier arrangerar i februari är verkligt internationell: bland de 340 registrerade deltagarna finns samtliga världsdelar representerade genom forskare och representanter för Non Governmental Organisations (NGO's).
Stockholms universitet har under en längre tid systematiskt arbetat för fler kvinnliga professorer. Under åren 2005-2008 har andelen kvinnor bland de nyanställda professorerna och gästprofessorerna blivit betydligt större och uppgår nu till 43 procent för år 2008.
Den ojämna fördelningen av hushållsarbetet bidrar till att kvinnor har lägre psykiskt välbefinnande än män. Mäns föräldraledighet kan dock motverka den ojämna arbetsfördelningen eftersom män som tagit lite längre ledighet har ökat sin hushållsarbetstid efter ledighetens slut.
För att få flera kvinnliga gästprofessorer inbjöd rektor Kåre Bremer i höstas universitetets fakultetsnämnder att komma med förslag. Rektor har nu fattat beslut om vilka gästprofessorerna blir. Satsningen omfattar 23 gästprofessorer som ska utnämnas under 2008.
Svaret på frågan är nej, kvinnor behåller sina jobb i samma utsträckning som män även i flera traditionellt orienterade länder i Östeuropa. Det visar en avhandling av södertörnsforskaren Akvile Motiejunaite, som disputerade den 7 mars vid Stockholms universitet.
På Internationella kvinnodagen startar Stockholms universitets satsning på kvinnors entreprenörskap. Projektet, som heter Core, syftar till att få fler kvinnliga studenter att våga drömma större och finna sina talanger och passioner.