Gå direkt till innehåll

Ämnen: Jordbruk, lantbruk, fiske

Foto: Valerie Trouet

Extremer i europeiskt sommarväder kartlagda tillbaka till medeltiden

Jetströmmar är vindband i den övre atmosfären och de påverkar våra väderförhållanden. Ett team av internationella forskare har med hjälp av årsringar i träd rekonstruerat jetströmmens variationer i Europa under de senaste 700 åren – och studerat dess inverkan på jordbruket – något som också kan förbättra möjligheten att förutsäga framtida klimat. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature.

Foto: Thomas Henrikson, MSB

Krisberedskap – experter vid Stockholms universitet

Vad säger forskningen om vår beredskap inför kriser och katastrofer, nu och historiskt? Hur fattar man till exempel beslut när utfallet kan innebära en katastrof? Vilka riskscenarier står Sverige inför framöver? Går det att förbereda sig mentalt inför katastrofer? Vid Stockholms universitet finns det forskare som tittar på krisberedskap utifrån många olika ämnesområden.

Den nyupptäckta jästen kan ge lageröl nya smaker samtidigt som den förbättrar jäsningshastigheten. Foto: KAW/Magnus Bergström

Ny forskning om jäst kan revolutionera smak på lageröl

Lager är världens mest konsumerade ölsort trots att variationen i smaker och aromer är starkt begränsad. Anledningen är att jäststammarna som används för att brygga lager är genetiskt nästan identiska. Forskare vid Stockholms universitet och University of Santiago i Chile har nu på genetisk väg utvecklat jäststammar som kan bidra till nya smaker och aromer.

Betande kor på havsstrandängen vid Sandemars naturreservat. Foto: Sara Cousins

Omfattande åtgärder krävs för att rädda floran på havsstrandängar

Havsstrandängar är viktiga platser för unika djur och växter samt för friluftslivet. En ny studie visar att igenväxning kan ha allvarligare effekter än tidigare förväntat då många specialiserade växtarter som bara finns på havsstrandängar är starkt trängda.

Foto: Sara Cousins

Äldre naturbetesmarker mer motståndskraftiga än restaurerade gräsmarker

Växter och djur måste kunna förflytta sig mellan olika platser för att kunna överleva. I en studie publicerad i tidskriften Journal of applied ecology presenteras resultat som visar att äldre naturbetesmarker är mer motståndskraftiga, men restaurerade gräsmarker återhämtar sig snabbt.

Risken för att spiggen tar över minskar om det finns gott om rovfisk i närområdet. Foto: Ulf Bergström

Grannsamverkan bland kustens rovfiskar kan bromsa spiggvågen

Det pågår ett regimskifte längs Östersjökusten. Ekosystemen i allt fler grunda vikar som tidigare dominerats av gädda och abborre domineras nu av storspiggen. Ny forskning visar att risken för att spiggen tar över minskar om det finns gott om rovfisk i närområdet som kan hjälpa det lokala fiskbeståndet att stå emot trycket från spiggen. Att säl och skarv ökar hjälper i stället spiggen att ta över

Foto: Mostphotos/Fascinadora

Nya vegomaten bäst för miljön - och lika bra för hälsan och plånboken

För första gången har forskare analyserat miljö- och näringsaspekterna av en kost där animaliska livsmedel byts ut mot växtbaserade alternativ som efterliknar animalier. Att ersätta animaliska livsmedel med antingen växtbaserade alternativ eller oprocessad vegetabilisk mat sänker miljöpåverkan, visar den nya studien som är publicerad i Nature Communications.

Konstgödsel har bidragit till större skördar som besparat 4 miljarder människor livet under 1900-talet. I studien visas hur den katalytiska ammoniakprocessen fungerar som är basen till framställning av konstgödsel. Foto: Gudellaphoto/Mostphotos

Den kemiska mekanismen för tillverkning av ammoniak funnen

Forskare vid Stockholms universitet har för första gången kunnat studera ytan på järn- och ruteniumkatalysatorer när ammoniak produceras från kväve och vätgas, resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Med hjälp av ny DNA-teknik har forskare vid Stockholms universitet undersökt maginnehållet hos mikroskopiska djurplankton (här en hinnkräfta av släktet Evadne) och upptäckt att upp till 70 % av deras föda består av cyanobakterier. Foto: A Novotny.

Algblomning spelar en nyckelroll för Östersjöns fiskbestånd

Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.

Enligt studien har synergin mellan småbrukskaffe och bevarande av biologisk mångfald en baksida, där småbrukarnas beroende av barnarbete får tydliga negativa effekter på barns skolgång. Foto: Tola Gemechu Ango

Barnarbete negativ bieffekt av arbete för biologisk mångfald

Arbetet för att bevara skogstäcket i sydvästra Etiopien är viktigt för den globala biologiska mångfalden, men det finns negativa bieffekter. Hållbarhetsarbetet görs i stor utsträckning genom småskaliga kaffeproducenter som ofta är beroende av barn som arbetskraft. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet, publicerad i International Journal of Educational Development.

Forskarna upptäckte att fågelungarnas tydliga respons på den egna sångdialekten hjälpte dem att undvika att lära sig sånger från andra arter i omgivningen. Foto: Tom Wallis

Fågelungar känner igen sin egen sångdialekt

Hur går det till när fågelungar lär sig sjunga? Hur vet fågelungar vilken sång de borde lära sig? Enligt en ny studie i Current Biology kan fågelungar som bara är 12 dagar gamla känna igen även små skillnader i sång.

Biprodukter från matproduktion används som foder redan idag, men deras användning kan utökas, enligt den nya studien Foto: Arisa Chattasa via Unsplash

Ändrad foderproduktion kan förse en miljard människor med mat

Samtidigt som miljontals människor runt om i världen står inför hotet om svält och undernäring, binder produktionen av foder upp naturresurser som skulle kunna användas för att producera mat till människor. Ny forskning publicerad i Nature Food, visar hur små förändringar i utfodringen skulle kunna upprätthålla den djurproduktion vi har i dag, samtidigt som mer mat blir tillgänglig för människor.

Avverkningsmogna hybridpopplar 26 år efter planteringen i södra Sverige nära Vombsjön. Foto: Almir Karacic

Snabbväxande poppel kan frigöra mark för livsmedelsproduktion

Svenska forskare har utvecklat en ny modell för produktion av textil och biobränsle från snabbväxande poppel. Genom att tillämpa hållbara katalysmetoder på poppel som odlas i nordiskt klimat kan efterfrågan på bomull minska. Därmed blir det möjligt att omvandla stora arealer av jordbruksmark från att producera bomull till att odla livsmedel.

Av mer än 750 utvärderade hamnar runt om i världen, ansågs nästan hälften vara förknippade med risk för illegalt fiske eller tvångsarbete. Foto: Gunnar Aneer/azotelibrary.com

AI, satellitdata och expertis i kombination effektivt mot illegalt fiske

Nya effektivare övervakningsmetoder av jordens fiske kan hjälpa myndigheter och företag att identifiera och eliminera risken för arbetskraftsmissbruk och illegalt fiske. Det visar en forskningsstudie från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Pauline Snoeijs Leijonmalm, Stockholms universitet, och Anders Svenson, SLU, fångar oväntat Atlanttorsk under expeditionen till Arktis. Foto: UFA Show & Factual

Första fisken fångad i Centralarktis

Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Som första forskare i världen har Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet tillsammans med sitt forskarteam kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet. Upptäckten som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances visar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen.

Södra huset vid Stockholms universitet, Campus Frescati. Foto: Per Larsson

Sommar 2021 – Experter vid Stockholms universitet

Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.

Höga koncentrationer av mikroplast har samlats i sjögräsbotten utanför spanska Almería vid Medelhavet där växthusodlingarna kallas ”the sea of plastic”. Forskarna studerar ackumulationen av mikroplast över tid. Foto: Miguel Ángel Mateo, Diego Moreno

Dramatisk ökning av mikroplaster i sjögräsbotten sedan 1970-talet

Storskalig produktion av grönsaker och frukt i Spanien med intensiv plastförbrukning i sin växthusindustri tros ha läckt ut mikroplastföroreningar sedan 1970-talet till det omkringliggande Medelhavets sjögräsängar. Det visar en ny studie där forskare har lyckats spåra plastföroreningar sedan 1930–40-talet genom att analysera sjögrässediment.

Foto: Thomas Tranåker

Östersjöns musslor har halverats i vikt

Blåmusslorna i Östersjön blir mindre med tiden men samtidigt har de blivit fler i antal, enligt en ny studie från Stockholms universitet där miljöövervakningsdata sedan 1990-talet har analyserats. Orsaken verkar vara förändringar i födokvalitet som lämnat specifika kemiska avtryck i musslorna. Mixen av deras föda, växtplankton i Östersjön, påverkas i sin tur av klimatförändringar.
Blåmusslor i

Vy över Virunga-bergen i Uganda. Foto: Achim Prill / Mostphotos

Brist på fosfor hotar framtidens livsmedelsförsörjning

​En ny studie från Stockholms universitet, Islands universitet och Bleking Tekniska högskola visar brist på global fosfor, en central ingrediens i konstgödsel, senast 2045. Livsmedelsförsörjningen riskerar att påverkas som mest i Latinamerika, södra Asien och Afrika söder om Sahara, områden med stor befolkning och ökande efterfrågan på konstgödsel.

Visa mer

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.