Gå direkt till innehåll

Ämnen: Klimatfrågor

  • Större koldioxidutsläpp från kollapsande permafrost utmed sibirisk-arktiska kusten än vad som tidigare förutspåtts

    En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.

  • Ny studie visar vägen: Globalt samarbete mot olagligt fiske är möjligt

    Den globala fiskekrisen visar på det internationella samfundets bristande förmåga att hantera de stora globala miljöutmaningarna. Men det finns andra möjligheter. En ny studie visar hur ett unikt samarbete mellan miljöorganisationer, fiskeföretag och regeringar har lett till ett kraftigt minskat illegalt fiske runt Antarktis. Studien visar att globalt miljösamarbete är möjligt.

  • Experter förutspår stora utsläpp av växthusgaser från tinande permafrost

    När temperaturen i Arktis stiger kommer permafrost att tina och frisläppa växthusgaser som ytterligare ökar uppvärmningen av planeten. Men ingen kan exakt säga hur mycket växthusgaser som kommer frisläppas eller hur snabbt det kommer ske. I tidskriften Nature samlas 41 internationella experter på området, varav fyra är forskare vid Stockholms universitet, för att ge sin uppskattning.

  • Tinande permafrost förändrar landskapet och förstärker växthuseffekten

    I Arktis kan stora landskapsförändringar ske när torvmarker som är frusna året tinar. Dessa förändringar påverkar utbytet av växthusgaser från de kolrika torvmarkerna och kan förstärka den globala uppvärmningen. En studie gjord av forskare från Stockholms universitet visar att när årsmedeltemperaturen når ett tröskelvärde mellan -5 ºC och -3 ºC kollapsar torvmarken och nya sjöar bildas.

  • Mänskligheten åtalad i Nobelpristagardomstol

    Planeten jorden vs. mänskligheten: Mänskligheten står idag inför rätta i en fiktiv rättegång arrangerad vid Kungl. Vetenskapsakademien med en jury bestående av Nobelpristagare. Domen kommer att överlämnas till FNs högnivåpanel för global hållbar utveckling.

  • Bättre samordnad övervakning av vatten och ekosystem behövs i Arktis

    Det allt varmare klimatet orsakar snabba skiften i arktiska ekosystem. Dessa är ofta kopplade till förändringar i permafrost och vattenförhållanden. Forskning visar dock på att bristande övervakning av permafrost- och vattenförändringarna tillsammans med de länkade ekosystemskiftena. Detta gör att man riskerar att missa viktig kunskap om de klimatrelaterade ekosystemsförändringarna.

  • Arktiska mätstationer riskerar missa klimatförändringar

    Effekterna av ett allt varmare Arktis kommer framför allt att märkas genom förändringar i vattnets kretslopp. I en ny studie vid Stockholms universitet ser forskare tecken på att vattnets kretslopp förändras, samtidigt som vattenövervakningen försämras i just de områden där klimatförändringarna väntas bli som störst.

  • Stor risk för ökade utsläpp av växthusgaser från tinande arktiska permafrostjordar

    Permafrostjordar innehåller mer organiskt material än vad man tidigare trott. Tinande permafrost leda till fördubbling av ofruset kol vid slutet av detta århundrade. Detta kan i sin tur ge ökad produktion av växthusgaser, vilket påskyndar den globala uppvärmningen. Resultaten presenteras i en ny avhandling framlagd vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.

  • Glaciärer i Tibet – aldrig riktigt stora

    Tibetanska platån är jordens största och högsta bergsområde med glaciärer vars smältvatten genom flera av Asiens största floder ger vattenförsörjning till mer än 1,3 miljarder människor. I en avhandling från Stockholms universitet visar Jakob Heyman att Tibets glaciärer har hållit sig relativt små och inte varit mycket större än idag över tiotusentals till hundratusentals år bakåt i tiden.

  • Kiselalger berättar om klimatförändringar

    För cirka 500 år sedan ändrades cirkulationen i atmosfären över Skandinavien. Detta ledde troligen till att mängden vinternederbörd ökade i norra Sverige under en period. Det visar en ny avhandling i naturgeografi vid Stockholms universitet.

  • Att bo på sopberg - en anpassning till klimatförändringar

    Nya bostadsområden växer upp på sopberg som en lyckad anpassning till cyklonorsakade översvämningar i Nicaragua. Den senaste sårbarhetsdiskussion lyfter fram tredje världens låglänta kuststäder som alltmer utsatta för kraftiga regn orsakade av tropiska cykloner.

  • Kiselalger berättar om hur ekosystem reagerar på klimatförändringar

    En nyutkommen avhandling av Linda Ampel från Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet har undersökt hur snabba klimatförändringar under den senaste istidsperioden påverkade ekosystem i ett område i kontinentala Europa.

  • Ny dator beräknar turbulens och framtidens klimat

    Nu ökar möjligheterna att beräkna hur klimatet påverkas av mänskliga aktiviteter som transporter, kolkraftverk och industrier. Med den nya datorn, som idag invigs vid Stockholms universitet, kan forskarna öka antalet klimatsimuleringar och utöka dagens modeller för vårt framtida klimat.

  • Torv och träd bevarar hemligheter om Afrikas klimat

    Hur såg klimatet ut på södra halvklotet under tidsperioderna ”Lilla Istiden” och ”Yngre Dryas”? I en avhandling vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, undersöker Elin Norström hur det gångna klimatet varierat i Sydafrika, genom att analysera olika klimatkänsliga parametrar i 16 000 år gammal torv, och i träd som började växa för cirka 600 år sedan.

Visa mer