Ämnen: Klimatfrågor

  • Film om kommande Arktisexpeditionen

    SWERUS-C3 är namnet på 2014 års forskningsexpedition till Arktis. Här kan du se en film där epeditionsledarna Örjan Gustavsson och Martin Jakobsson berättar om expeditionen och forskningen.

  • Johan Kuylenstierna – mäktigast i miljösverige

    Två forskare vidStockholms universitet är mäktigast i miljösverige enligt tidningen Miljöaktuellt. Nummer ett är Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute och adjungerad professor vid Stockholms universitet. Nummer två är Johan Rockström, föreståndare för Stockholm Resilience Centre och professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.

  • Kartläggning av Östersjöns mikroorganismer hjälper oss förvalta havet

    En forskargrupp har identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns virus, bakterier och plankton - en storskalig kartläggning som hjälper oss att förvalta havet och ökar kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Östersjön. Resultatet publiceras idag i tidskriften PLOS ONE.

  • Vetenskap och kommunikation ska sätta Östersjön på agendan

    Foto: Jerker Lokrantz/Azote
    I ett unikt projekt ska beslutsfattare förses med kunskap om Östersjön genom att förena vetenskap och kommunikation. Övergödning, överfiske och miljögifter är viktiga frågor för Stockholms universitets Östersjöcentrums nya storsatsning Baltic Eye. Projektet presenteras idag den 12 februari då marint verksamma forskare vid Stockholms universitet bjudits in för pr

  • Aminer – den saknade länken för bildning av nya atmosfäriska aerosolpartiklar

    Små koncentrationer av aminer kombineras med svavelsyra för att bilda mycket stabila partiklar ungefär lika snabbt som de observeras i den lägre atmosfären. Det visar en ny studie som publiceras i Nature. Forskarna skriver att resultaten understryker vikten av att övervaka aminutsläpp vid en bedömning av effekterna av mänskliga aktiviteter på strålningsdrivning från aerosolpartiklar.

  • IPCC-symposium hedrar Bert Bolin

    Den 27 september arrangeras ett symposium om IPCC-rapporten tillägnat Bert Bolin, en av de främsta krafterna bakom tillkomsten av FN:s klimatpanel. Samarbete låg Bert Bolin varmt om hjärtat och han ville skapa en helhetssyn på de komplicerade processer som styr jordens klimat. Bolincentret för klimatforskning verkar i samma anda med gränsöverskridande grundforskning inom klimatområdet.

  • Forskare som kan kommentera IPCC-rapporten

    Vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, finns flera forskare som kan kommentera den kommande IPCC-rapporten. Vi har listan över experter på olika aspekter av klimatförändringar.

  • Ny kunskap om permafrostens påverkan på den globala uppvärmningen

    Perspektivet på hur vi ser på risken av en förstärkande återkoppling mellan klimatet och den upptinande arktiska permafrosten (frusen jord) behöver breddas. Det understyker två nya artiklar i Nature Geoscience och PNAS. Vid upptining och nedbrytning av organiskt kol som tidigare varit fastfryst i permafrosten kan växthusgaser skapas som förstärker den globala uppvärmingen.

  • Regionala klimatförändringar under de senaste 2000 åren kartlagda för första gången

    En ny studie har undersökt hur temperaturen varierat på de olika kontinenterna de senaste 1000 till 2000 åren. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience och visar både stora regionala likheter och skillnader i klimatutvecklingen på jorden. Temperaturutvecklingen i förindustriell tid verkar särskilt ha skiljt sig mellan norra och södra halvklotet.

  • Världsledande klimatforskare om framtidens klimatmodeller

    Warren M. Washington har ägnat sig åt klimatforskning i över 50 år och varit rådgivare åt en flera sittande presidenter. På fredag föreläser han om framtidens klimatmodeller vid årets Bolinföreläsning för klimatforskning i Aula Magna, Stockholms universitet.

  • Ny temperaturserie från södra Afrika blir viktig bit i klimatpusslet

    En ny temperaturserie från en droppsten (stalagmit) i en grotta har tagits fram av forskare vid Stockholms universitet, det är den första i sitt slag ifrån södra Afrika. Den fyller ett gap i vår kunskap om temperaturutvecklingen på södra halvklotets lägre breddgrader, vilket länge har efterfrågats av vetenskapsvärlden, inte minst av FN:s klimatpanel, IPCC.

  • Fuktiga vårvindar till Arktis påverkar sommarens istäcke

    Minskningen av istäcket i Arktis på sommaren är ett av de tydligaste tecknen på de pågående klimatförändringarna. I en ny studie som publicerats i Nature Climate Change, visar forskare från Stockholms universitet att varma och fuktiga vindar på våren från sydliga latituder till Arktis har stor betydelse för storleken på istäcket senare under sommaren.

  • Ett varmare Grönland

    En ny studie visar överraskande detaljer om svängningarna i jordens klimat för mer än 100 000 år sedan och detta kan utnyttjas i dagens modeller av framtidens klimat i en allt varmare värld. Temperaturen på Grönland var cirka åtta grader varmare än idag under den förra värmeperioden Eem för 130 000 till 115 000 år sedan för att sedan gradvis kylas av in i den senaste istiden.

  • Medelhavsklimatet i fokus vid ny svensk-grekisk forskningsstation

    Forskare vid Stockholms universitet och Academy of Athens är framstående inom klimat- och miljöforskning. Det grekiska företaget TEMES har specialiserat sig på ekoturism. I en avfolkningsbygd i Grekland, det sköna Kalamataområdet, har aktörernas miljöintresse förenats och en ny forskningsstation invigs den 27 oktober.

  • Stockholm och Malmö - framgångsexempel för hållbar stadsutveckling

    Ny FN-studie om biologisk mångfald, hälsa och ekonomi i världens växande städer. Den allt snabbare urbaniseringen i världen kommer att få en rad effekter på människors hälsa och utveckling, enligt en ny rapport från FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Stockholm och Malmö är två städer som ligger i framkant i arbetet med en hållbar stadsutveckling.

  • 40 miljoner till Institutet för internationell ekonomi

    I en gemensam satsning för nyrekrytering och fortsatt förnyelse mottar Institutet för internationell ekonomi 40 miljoner kronor. Anslagen offentliggörs den 5 september. Grundstommen i anslaget, 25 miljoner kronor, utdelas gemensamt av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Regeringen satsar 10 miljoner kronor och Stockholms universitet 5 miljoner.

  • Större koldioxidutsläpp från kollapsande permafrost utmed sibirisk-arktiska kusten än vad som tidigare förutspåtts

    En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet på Mynewsdesk

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av Mynewsdesk och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs Mynewsdesks Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Mynewsdesks Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att Mynewsdesks Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej