Under två dagar träffas de personer som verkligen kan påverka Östersjöns framtid för att dela idéer, lösningar och erfarenheter med varandra. Baltic Sea Future vänder sig till såväl politiker och tjänstemän från Östersjöregionens 1500 kommuner som till forskare och företagare. 6 mars kl 08.30 – 19-00, 7 mars 08.30 – 16.00 Svenska mässan, Älvsjö Anmälan till press@stockholmsmassan.se
Att Sahara en gång grönskat av gräs och träd har forskarna känt till länge. Nu har spår av löv från havssediment avslöjat hur mycket det regnat över Sahara. Den kunskapen kan hjälpa forskarna att förstå hur klimatet kan förändras i framtiden i Sahara och i Sahel-området.
Forskare kan nu visa hur permafrosten i Arktis tinade upp och hur enorma mängder kol frigjordes i slutet av den senast istiden. Arktis infrusna kolreservoarer frigörs nu åter och riskerar att ytterligare driva på den pågående klimatuppvärmningen. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Nature Communications.
Europas ledande specialister på is och klimat söker efter riktigt gammal is i Antarktis inlandsis. Målet är att borra upp en iskärna som sträcker sig över en och en halv miljon år. En sådan iskärna kan lära oss om de processer som styr i klimatsystemet och hjälpa oss att göra bättre prognoser för framtiden.
Ny studie från forskare vid Stockholms universitet analyserar hur mycket mer fiske, övergödning och klimatförändringar världens korallrev kan klara av innan de förstörs.
Tre personer från Stockholms universitet ingår i den internationella forskargrupp som kartlagt var de största utsläppen av växthusgaser kommer ske som följd av att permafrosten tinar, enligt en studie som igår publicerades i Nature Communications.
Omvandling av vatten och koldioxid till kemiska produkter utan att någon behöver hantera farliga mellanled. Ett nytt instrument som ska förklara hur solens magnetfält hettar upp atmosfären. Röntgenlaser som kan hjälpa till att lösa energiproblem. Och bättre klimatmodeller genom nya sätt att göra mätningar. Det är fyra forskningsprojekt som får stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
De kemiska fingeravtrycken hos luftburet sot som passerar Abisko på väg till europeiska Arktis avslöjar att fossil förbränning på kontinenten är den viktigaste källan på vintern, medan vegetationsbränder i Ryssland är viktigaste källan på sommaren. Det visar en ny svensk undersökning som idag publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications.
Sötvatten från Antarktis smältande isar saktar ner de processer som är ansvariga för bildandet av djuphavens strömmar vilka i sin tur reglerar den globala temperaturen. Det visar ny forskning som publiceras i tidskriften Nature Communications i dag.
En ormskinnstall (Pinus heldreichii) som växer i bergstrakter i norra Grekland är 1075 år gammal enligt dendrokronologisk datering. Det betyder att tallen just nu är det äldsta kända levande trädet i Europa. Den tusenåriga tallen upptäcktes av forskare från Stockholms universitet, universitetet i Mainz och universitetet i Arizona.
Moln kan värma upp eller kyla av klimatet, beroende på hur tjocka de är och hur högt de ligger. I en ny studie i tidskriften Nature Communications visar forskare från Stockholms Universitet att de tunna streck som bildas efter flygplan ökar andra molns förmåga att reflektera solljus. De gör andra moln ljusare. Denna upptäckt kan leda till nya insikter om flygets påverkan på klimatet.
Genetisk variation, som utgör grunden för alla arters långsiktiga överlevnad, åsidosätts i marina skyddade områden i Östersjön. Det visar en ny tvärvetenskaplig studie som genomförts av forskare vid Stockholms universitet och Luleå tekniska universitet. Forskarna har granskat vad internationella överenskommelser säger om genetisk mångfald och hur detta sedan omsätts i praktiken.
Ny forskning visar att tappningen av gigantiska smältvattensjöar i södra Sydamerika under den senaste inlandisavsmältningen ändrade havscirkulationen. Studien kan ha betydelse för framtida klimatmodeller. En internationell grupp med forskare från Sverige och Storbritannien publicerade nyligen resultaten i tidskriften Nature Scientific Reports.
Sedan 70-talet har det funnits teorier om att Norra ishavet under istider täckts av ett kilometertjockt lager is. Nu har forskare vid Stockholms universitet, i samarbete med forskare i Göteborg, USA och Ryssland, för första gången kunnat visa att hypotesen stämmer. Upptäckten ger bland annat en inblick i stabiliteten hos flytande glaciärisar av den typ som i dag främst finns runt Antarktis.
För att förstå hur klimatförändringarna kan komma att påverka oss i framtiden behöver vi titta tillbaks i tiden på tidigare klimatförändringarna och hur de påverkade mänskligheten då. En ny avhandling som har studerat droppstenar från grottor där människor levde ger nya ledtrådar.
De flesta av världens många sjöar ligger i klimatkänsliga områden på nordliga breddgrader. En ny studie från Stockholms universitet, i samarbete med forskare i Linköping och USA, visar att dessa vatten släpper ifrån sig stora och betydande mängder metan, en effektivare växthusgas än koldioxid.
Mängden partiklar i atmosfären är avgörande för vår hälsa och jordens klimat. Forskare har ägnat mycket tid åt att kartlägga vad som orsakar utsläpp av partiklar, men kunskaperna om hur de försvinner ur atmosfären är mer bristfälliga. Ilona Riipinen, forskare vid Stockholms universitet och ny Wallenberg Academy Fellow, ska nu studera hur till exempel moln och nederbörd bidrar till en renare luft.
Enorma mängder kol har under årtusenden bevarats i nordlig permafrost. Nu hotar den globala uppvärmningen att utlösa ett förlopp där mycket stora mängder växthusgaser bildas då permafrosten tinar. Ny forskning visar att det inte är för sent att begränsa denna utveckling. Under omfattande och snabba åtaganden att begränsa mänskliga utsläpp kan utsläppen av växthusgaser minska till en tredjedel.
Rester av mygglarver och fuktkänsliga molekyler från gyttja, har tillsammans med klimatmodeller gett klimatforskare den sista pusselbiten för att lösa ett mysterium från senaste istiden – den sista köldknäppen.
Klimatförändringar de senaste 50 åren får Aurorafjärilen att börja flyga upp till åtta dagar tidigare på våren. Det har forskare vid Stockholms universitet kunnat se genom att använda så kallad medborgarvetenskaplig data.
