Med hjälp av ny genteknik har forskare vid Stockholms universitet lyckats kartlägga arvsmassan från både nutida och forntida fjällämlar. Analysen avslöjar att fjällämmeln är en av världens senast utvecklade däggdjursarter. Studien publicerad i PNAS visar att arten skiljdes från sin närmaste släkting, den västsibiriska lämmeln, för 35 000 år sedan – strax innan den senaste istidens kallaste period.
I takt med att klimatet blir varmare förflyttar sig många arter norrut till områden som tidigare varit för kalla för dem. En ny studie av svingelgräsfjärilen, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att snabb evolution kan hjälpa till i denna process – men bara delvis. Kalla vintrar sätter stopp för spridningen över en viss klimatgräns.
Är du journalist och letar efter något spännande för ett reportage eller efter en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från resenärers rättigheter till sommarens växter och djur.
Hur anpassar sig organismer till klimatförändringar? En ny studie från Stockholms universitet avslöjar det komplexa samspelet mellan genetisk mångfald och hur evolutionen hanterar stigande temperaturer.
Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Hur påverkar och påverkas olika samhällssektorer av biodiversitetsförlust? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.
Varför är citronen sur? Hur lång tid tar det för en snigel att klättra uppför Mount Everest? Kommer det några nya tal snart? Så kan det låta i Aula Magna tisdagen den 13 maj när omkring 1 000 femteklassare från Stockholmsområdet samlas för att ställa kluriga frågor om naturvetenskap – och få svar direkt från forskare och experter.
För 30 år sedan, den 1 januari 1995, gick Sverige med i EU. Hur ser EU-samarbetet ut i dag, vilken betydelse har medlemskapet för Sverige och vilka utmaningar finns framöver? Vid Stockholms universitet finns flera forskare som kan kommentera EU från olika perspektiv.
En omfattande medborgarforskningsstudie har avslöjat oväntade förändringar i blomegenskaper hos gullvivan, en viktig modellart för insektspollinerade växter. Studien, som nyligen publicerades i Journal of Ecology, visar hur förändringar i markanvändning och klimat kan påverka växters reproduktionssystem i Europa.
För 5 år sedan fick WHO de första rapporterna om att ett nytt virus upptäckt, men hur förändrades vi av pandemin och hur påverkades våra beteenden? Nedan finns ett urval av experter vid Stockholms universitet som kan ge svar på de frågorna och flera andra aspekter.
Forskare kan nu i tre studier avslöja den avgörande roll som de naturliga ämnena isoprennitrater har för molnbildningen och klimatet i Amazonas regnskog.
I vår presenterar Accelerator separatutställningen Flare-Up med den Stockholmsbaserade konstnärsduon Goldin+Senneby. Utställningen presenterar duons fortsatta fokus på frågor om autoimmunitet, tillgänglighet och klimat. Flare-Up inkluderar flera nya verk som delvis skapats i samarbete med den amerikanska författaren Katie Kitamura och Kungl. Vetenskapsakademien.
Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Från Stockholms universitet finns forskare på plats på FN:s klimatkonferens COP29 i Baku 11–22 november. Vi har även många forskare som hemifrån kan bidra med expertkunskaper om olika aspekter på klimatfrågor.
Förändringar i grundvattnets kemi kan uppstå innan jordbävningar och användas för att förutspå dem. Det visar en ny studie där forskare tittat på förhållanden på Island. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications Earth & Environment.
De fyra svenska referensglaciärerna fortsätter att krympa. Resultaten av de årliga mätningarna av glaciärernas massbalans visar att Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären har minskat rejält. Det rör sig om de största minskningarna sedan de systematiska mätningarna påbörjades.
Jetströmmar är vindband i den övre atmosfären och de påverkar våra väderförhållanden. Ett team av internationella forskare har med hjälp av årsringar i träd rekonstruerat jetströmmens variationer i Europa under de senaste 700 åren – och studerat dess inverkan på jordbruket – något som också kan förbättra möjligheten att förutsäga framtida klimat. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature.
Vad säger forskningen om vår beredskap inför kriser och katastrofer, nu och historiskt? Hur fattar man till exempel beslut när utfallet kan innebära en katastrof? Vilka riskscenarier står Sverige inför framöver? Går det att förbereda sig mentalt inför katastrofer? Vid Stockholms universitet finns det forskare som tittar på krisberedskap utifrån många olika ämnesområden.
Toppglaciären på Kebnekaises sydtopp fortsätter att krympa. Den årliga höjdmätningen i slutet av sommaren visar att Sydtoppen – Sveriges före detta högsta punkt – nu är 3,3 meter lägre än förra året och även 6,9 meter lägre än Kebnekaises nordtopp.
Att trygga vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Forskning vid Stockholms universitet presenterar nu en ny metod för att beräkna risken för vattenbrist globalt. Studien visar att risken kan vara större än man tidigare trott, eftersom förutsättningarna i de områden där vatten avdunstar och blir regn är avgörande för hur vattnets naturliga cykel fungerar.
De senaste årens accelererande avsmältning av snöfläckar och glaciärer i svenska Sápmi har gjort att arkeologer och glaciologer under sommaren har hittat ett sensationellt stort antal förhistoriska pilar i Norr- och Västerbotten.
Den globala uppvärmningen kan påskynda koldioxidutsläppen från ekosystem – men bara om det är tillräckligt med nederbörd, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet. Forskningen belyser vattnets avgörande roll för hur mycket koldioxid som släpps ut från ekosystem.
