Förekomsten av vattenburna närsalter och föroreningar från land till hav kan vara större från de små kustnära områden, som inte systematiskt miljöövervakas, än från de stora, övervakade vattendragen. Situationen är särskilt tydlig i Sverige där en stor andel av befolkningen bor på just små kustnära områden.
Politiker har spelat en nyckelroll för de senaste årens ökning av Östersjöns torskbestånd, men miljöfaktorer är lika viktiga. Synergieffekter från dessa två faktorer har resulterat i en ökning som överstiger summan av båda delar.
Nu ökar möjligheterna att beräkna hur klimatet påverkas av mänskliga aktiviteter som transporter, kolkraftverk och industrier. Med den nya datorn, som idag invigs vid Stockholms universitet, kan forskarna öka antalet klimatsimuleringar och utöka dagens modeller för vårt framtida klimat.
Mätningar gjorda i september av forskare från Stockholms universitet visar att marktemperaturen i palsmyrar* i Tavvavuoma är mycket nära 0ºC. När permafrosten tinar kan kolet som finns lagrat i torven komma att frigöras till atmosfären i form av växthusgaserna metan och koldioxid - och ytterligare förstärka den globala uppvärmningen.
Urbaniseringen i världen slår alla rekord samtidigt som klimatförändringen och annan miljöpåverkan ökar många städers sårbarhet. Forskning visar att grönområden, träd och våtmarker spelar en allt större roll då de på olika sätt bidrar till en god urban livsmiljö.
Havens känsliga korallrev är hotade, det har flera rapporter larmat om de senaste åren. Men nu visar världsledande svensk forskning vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet hur utvecklingen av en ny modell med helhetstänkande i centrum ska rädda de hotade korallreven.
Amnesty International grundades 1961 med syftet att arbeta för frigivningen av människor som fängslats enbart på grund av sina åsikter. Idag har Amnesty utvidgat sitt ursprungliga åtagande till att inkludera bredare frågor såsom mäns våld mot kvinnor, homosexuellas rättigheter och företags ansvar för mänskliga rättigheter.
På knappt tre decennier har den svartmunnade smörbulten blivit ett av de mest färgstarka inslagen i södra Östersjön. Fisken som kommer från Svarta havet har snabbt anpassat sig till Östersjöns förhållanden och kan lokalt dominera det kustnära fisksamhället.
Idag avslutas en stor internationell tvärvetenskaplig konferens kring hållbar utveckling som pågått i Stockholm under veckan. Forskarnas slutsatser är att klimatförändringen och dess effekter kan bli betydligt allvarligare än vad FNs klimatpanel framhålligt, och att det nu krävs genomgripande förändringar på både internationell och nationell politisk nivå.
Hur såg klimatet ut på södra halvklotet under tidsperioderna ”Lilla Istiden” och ”Yngre Dryas”? I en avhandling vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, undersöker Elin Norström hur det gångna klimatet varierat i Sydafrika, genom att analysera olika klimatkänsliga parametrar i 16 000 år gammal torv, och i träd som började växa för cirka 600 år sedan.
- Den global konkurrensen om vatten kommer öka mycket i framtiden på grund av befolkningsökning, klimatförändring, ökande produktion mm. Samtidigt visar vår forskning på brister i den globalt tillgängliga informationen för vatten. Bristerna är så stora att även större förändringar i vattenflöden skulle kunna passera obemärkta på många platser runt världen.
Meet some of the world’s most distinguished scientists, businessmen and politicians discussing ecology, economy and society from a Resilience perspective at the first major international Resilience Conference ever.
Det europeiska samarbetsprojektet EPICA (European Project for Ice Coring in Antarctica) är en av årets vinnare av Descartes Prize för forskningssamarbeten över nationsgränser. Priset, som är på 1.36 miljoner Euro, delades ut i Bryssel och delas av tre mycket framstående forskningsprojekt inom naturvetenskap och humaniora.
Grunden för vårt moderna samhällets infrastruktur lades när människor förstod kopplingen mellan dålig hygien och sjukdomsspridning. Den 22 mars uppmärksammas FN:s Världsvattendag på temat ”Hygien och Hälsa” av bland andra Stockholms universitet.
När det gäller biologisk mångfald har fokus tidigare i huvudsak legat på bevarandet av arter. Genetisk variation är en nivå av biologisk mångfald som vi i stort sett saknar kunskap om, särskilt när det gäller organismer i marina miljöer.
Nyligen bortgångne professor emeritus i meteorologi, Bert Bolin, ger namn åt Stockholms universitets Linnécentrum för klimatforskning (SUCLIM). Det nya namnet blir Bert Bolincentret för klimatforskning (BBCC), i engelsk översättning Bert Bolin Centre for Climate Research.
Även ”hållbara” aktivititer som kustnära småskaligt fiske och algodling påverkar de ytterst viktiga ekosystemen som tropiska sjögräsängar utgör.
Hur fungerar det naturliga klimatsystemet, och hur har klimatet varierat bakåt i tiden? Hur påverkas molnbildningen och andra delar av klimatsystemet av det moderna samhällets utsläpp av växthusgaser och partiklar? Vad händer med klimatet i Arktis? Dessa frågor belyses vid ett presseminarium om klimat den 29 januari vid Stockholms universitet.
Välkommen till presseminarier den 29 januari vid Stockholms universitet om forskning om integration och segregering på arbetsmarknaden respektive om klimat.
Uppvärmningen i Arktis är ännu kraftigare högre upp i atmosfären än vid ytan. Det har länge varit känt att det Arktiska området vid ytan värms upp nästan dubbelt så fort som resten av jorden, men nya resultat pekar på att den accelererade arktiska uppvärmningen också uppträder på högre höjd.