Amnesty - ett redskap för aktörer som vill få mer inflytande för sina frågor

Amnesty International grundades 1961 med syftet att arbeta för frigivningen av människor som fängslats enbart på grund av sina åsikter. Idag har Amnesty utvidgat sitt ursprungliga åtagande till att inkludera bredare frågor såsom mäns våld mot kvinnor, homosexuellas rättigheter och företags ansvar för mänskliga rättigheter. Dessa nya frågor har förts in i organisationen under påtryckningar av såväl externa som interna aktörer. Det visar en ny avhandling i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

Amnesty International är en organisation som åtnjuter hög legitimitet i vårt samhälle och som har ett stort inflytande över definitionen av mänskliga rättigheter. De frågor som Amnesty väljer att arbeta med ökar sina chanser att bli klassade som människorättsfrågor och blir därmed svåra för politiker att bortse från. Detta har också bidragit till att organisationen har blivit ett attraktivt mål för individer och grupper i samhället - till exempel nya sociala rörelser - som strävar efter att få sina frågor definierade som människorättsfrågor.

Amnesty har länge varit utsatt för påtryckningar av externa aktörer som har velat att organisationen ska ta sig an "deras" frågor.

I sin avhandling vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, har Klara Tomson studerat förändringsprocesser inom Svenska Amnesty sedan början av 1980-talet fram till idag. Hon har följt hur tre frågor - kvinnors rättigheter, homosexuellas rättigheter och företags ansvar för mänskliga rättigheter - som ursprungligen föll utanför Amnestys åtagande över tid har kommit att definieras som en "naturlig" del av organisationens verksamhet.
Studien visar att dessa - för Amnesty - nya frågor har drivits av aktörer med ett professionellt eller personligt intresse i frågorna som har sett Amnesty som ett verktyg för att öka deras tyngd i samhället.

- Till exempel så drev den internationella rörelsen för homosexuella, bisexuella och transexuella (HBT) frågor en lobbyingkampanj mot Amnesty under större delen av 1980-talet som syftade till att Amnesty skulle ta sig an homosexuellas rättigheter. När Amnesty 1991 beslutade att inkludera arbete för personer som fängslats på grund av sin homosexualitet i åtagandet anslöt sig nya medlemmar från HBT-rörelsen till organisationen och såg till att 'deras' fråga omsattes i praktik, säger Klara Tomson.

Nya medlemmar med en bakgrund inom de nya arbetsområdena har spelat en viktig roll för utvecklingen av samtliga tre frågor inom Amnesty. Arbetet med företags ansvar för mänskliga rättigheter har drivits av folk med en företagsbakgrund, arbetet med kvinnors rättigheter av folk som har varit engagerade i kvinnorörelsen och arbetet med homosexuellas rättigheter av folk med en bakgrund i HBT-rörelsen.

- Dessa nya medlemmar har fört med sig resurser i form av frivillig arbetskraft, kompetens, nätverk inom de nya arbetsområdena, pengar osv. in i Amnesty vilket har möjliggjort att frågorna har kunnat omvandlats i praktik, säger Klara Tomson.

Disputationen sker den 29 maj i Philipssalen i Kräftriket, Stockholms universitet.

Avhandlingens namn: Amnesty in Translation: Ideas, Interests and Organizational Change.

Ytterliggare information: Klara Tomson, Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskola, tfn 070-7964385, 08-608 45 59, e-post

klara.tomson@sh.se