Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Pressinbjudan: En svensk "Green New Deal"?

    Den 9-10 mars samlas företrädare för industri, miljörörelse, fackförbund och politik för att diskutera och utforma en strategi grundad i offentliga investeringar, gröna innovationer och nya arbetstillfällen.

  • "Fel" kammanet i Östersjön?

    Den invasiva kammaneten som har vänt upp och ner på marina ekosystem i bland annat Svarta havet har tidigare befarats kommit till Östersjön.

  • Svenska och indiska forskare identifierar källorna till klimat- och hälsopåverkande sotpartiklar över södra Asien

    En gigantisk smutsbrun smog från olika eldnings- och förbränningsprocesser sveper in Indien och omkringliggande land och havsområden under vinterns torrperiod. Trots att detta sotfyllda bruna moln påverkar södra Asiens klimat lika mycket som koldioxid och orsakar en förtida död för hundratusentals människor årligen så har det varit svårt att bestämma vilka som är de viktigaste utsläppskällorna.

  • Strömmingen i Östersjön är genetiskt unik

    En liten strömming i Bottenviken är samma art som, och genetiskt väldigt lik, de större sillarna på västkusten och i Nordatlanten. Men det finns tecken på att arten är genetiskt anpassad till Östersjöns unika brackvattenmiljö.

  • Främmande fisk i svenska vatten

    En svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) fångades i slutet av juli utanför Karlskrona. Fyndet är det första i sitt slag i Sverige. Arten, som härstammar från Svarta havet och antagligen spridits till Östersjön via ballastvatten, har sedan 1990 funnits i Gdanskbukten, i södra Östersjön.

  • Par av putsarfiskar samarbetar och ger bättre service på korallrevet

    Samarbete inom naturen fungerar ofta som ett utbyte av varor och tjänster mellan två olika parter. I en artikel i det nya numret av den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare vid Stockholms universitet studerat hur vissa fiskar på korallrev håller andra fiskar rena.

  • Ny dator beräknar turbulens och framtidens klimat

    Nu ökar möjligheterna att beräkna hur klimatet påverkas av mänskliga aktiviteter som transporter, kolkraftverk och industrier. Med den nya datorn, som idag invigs vid Stockholms universitet, kan forskarna öka antalet klimatsimuleringar och utöka dagens modeller för vårt framtida klimat.

  • Sveriges palsmyrar håller på att tina

    Mätningar gjorda i september av forskare från Stockholms universitet visar att marktemperaturen i palsmyrar* i Tavvavuoma är mycket nära 0ºC. När permafrosten tinar kan kolet som finns lagrat i torven komma att frigöras till atmosfären i form av växthusgaserna metan och koldioxid - och ytterligare förstärka den globala uppvärmningen.

  • Svenska forskare hittar framtidens miljötänkande på Stora Barriärrevet

    Havens känsliga korallrev är hotade, det har flera rapporter larmat om de senaste åren. Men nu visar världsledande svensk forskning vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet hur utvecklingen av en ny modell med helhetstänkande i centrum ska rädda de hotade korallreven.

  • Amnesty - ett redskap för aktörer som vill få mer inflytande för sina frågor

    Amnesty International grundades 1961 med syftet att arbeta för frigivningen av människor som fängslats enbart på grund av sina åsikter. Idag har Amnesty utvidgat sitt ursprungliga åtagande till att inkludera bredare frågor såsom mäns våld mot kvinnor, homosexuellas rättigheter och företags ansvar för mänskliga rättigheter.

  • Ny fisk tumlar runt i södra Östersjön

    På knappt tre decennier har den svartmunnade smörbulten blivit ett av de mest färgstarka inslagen i södra Östersjön. Fisken som kommer från Svarta havet har snabbt anpassat sig till Östersjöns förhållanden och kan lokalt dominera det kustnära fisksamhället.

  • Torv och träd bevarar hemligheter om Afrikas klimat

    Hur såg klimatet ut på södra halvklotet under tidsperioderna ”Lilla Istiden” och ”Yngre Dryas”? I en avhandling vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, undersöker Elin Norström hur det gångna klimatet varierat i Sydafrika, genom att analysera olika klimatkänsliga parametrar i 16 000 år gammal torv, och i träd som började växa för cirka 600 år sedan.

  • Stora brister i global vatteninformation

    - Den global konkurrensen om vatten kommer öka mycket i framtiden på grund av befolkningsökning, klimatförändring, ökande produktion mm. Samtidigt visar vår forskning på brister i den globalt tillgängliga informationen för vatten. Bristerna är så stora att även större förändringar i vattenflöden skulle kunna passera obemärkta på många platser runt världen.

Visa mer